Susanne Norgren

Att öka hårdheten utan att samtidigt förlora seghet har länge varit ett av hårdmetallteknikens grundläggande dilemman. Nu tilldelas Susanne Norgren, koncernexpert på Sandvik, Polhemspriset, Sveriges äldsta teknikpris, för sin banbrytande utveckling inom materialdesign. Resultatet revolutionerar bergborrningen världen över och visar hur avancerad grundforskning kan omsättas till hållbara industriella lösningar. 

När Polhemspriset 2026 delas ut går det till en forskargärning som har löst ett av hårdmetallteknikens mest grundläggande och långvariga problem.

Pristagaren Susanne Norgren, som är doktor i materialvetenskap från KTH och arbetar på Sandvik sedan 25 år, beskriver beskedet med stor ödmjukhet: 

– Det är väldigt hedrande och mycket oväntat för mig att få Sveriges äldsta teknikpris.

Patenterat lagarbete 

Susanne Norgren står bakom fler än 400 patent inom 36 patentfamiljer och har publicerat över 130 vetenskapliga artiklar. Hennes arbete spänner över områden som hårdmetaller, bergborrning, skärande bearbetning, additiv tillverkning och avancerade biomaterial. 

– Susanne Norgren framhålls av kollegor som en inspirerande lagspelare och intraprenör som förenar grundforskning med industriell tillämpning. Hennes styrka ligger i att identifiera forskningsidéer med långsiktig potential och omsätta dem till kommersiella lösningar som skapar värde för både industri och samhälle, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer. 

Det klassiska dilemmat i materialvetenskapen 

För den oinvigde kan bergborrning verka enkelt, men materialet utsätts för extrema påfrestningar. Ett bergborrstift måste vara hårt för att tåla slitage, men samtidigt segt för att inte spricka när det möter berget. 

Materialet består av volframkarbidkristaller som hålls ihop av kobolt. Det traditionella dilemmat har varit att mer volframkarbid gör stiftet hårdare, medan mindre kobolt gör det sprödare och ökar risken för brott. Nyckeln till att lösa ekvationen blev att rikta blicken mot något mycket mindre: gränsytorna där materialets olika faser möts. 

– Tricket är att förstå fysiken och termodynamiken och veta hur atomerna ska styras så att de hamnar på rätt plats, förklarar Susanne Norgren.

Genombrottet kom när volframkarbidkornen försågs med nanometerskikt av krom. Dessa atomärt tunna lager förändrar gränsytornas egenskaper i grunden och gör det möjligt att öka materialets hårdhet utan att förlora dess livsviktiga seghet.

Konkret nytta för industri och säkerhet

Den nya generationens borrstift innebär ett enormt kliv framåt. Borrkronorna håller i dag mellan 20 och 100 procent längre beroende på förhållandena, vilket ger färre driftstopp högre produktivitet, mindre omslipning och sänker den totala borrkostnaden. Eftersom stiften dessutom kan göras spetsigare bryter de berg mer effektivt. 

För gruvarbetare innebär utvecklingen även en betydligt säkrare arbetsmiljö. Antalet kronbyten framför borriggen, där berget ofta är osäkrat, minskar markant. Samtidigt minskar resursanvändningen – testerna visar att de nya stiften kan tillverkas helt av återvunnet material. 

Förebilder och råd till nästa generation

Inspirationen till forskningsresan har hämtats från flera håll under uppväxten, från en mamma som utmanade till att tänka annorlunda till en farfar som väckte teknikintresset, vidare till en mormor som lärde henne att våga. 

Som nybakad Polhemspristagare hoppas hon att utmärkelsen kan tända en gnista hos unga som funderar på en framtid inom tekniken: 

– Satsa på det som intresserar, fascinerar och utmanar dig. För mig var det kemi, fysik och matematik, och materialdesign blev en kombination av allt det. Vi har ett ansvar att göra vår värld mer hållbar – och det är vi tekniker och ingenjörer som måste se till att det händer.

Sammanfattat i tre ord beskriver hon hela sin forskningsresa så här: 

Nyfikenhet, Samarbete och Praktisk nytta.

Om priset

Sveriges Ingenjörer delar varje år ut Polhemspriset – Sveriges äldsta tekniska utmärkelse. Priset instiftades 1876 och nästa år firar Polhemspriset 150-årsjubileum.

Priset består av en Polhemsmedalj i guld samt 250 000 kronor. Polhemspriset delas ut för teknisk innovation på hög nivå eller för en genialisk lösning av ett tekniskt problem. Innovationen ska finnas tillgänglig på den öppna marknaden och vara konkurrenskraftig.

Bland tidigare Polhemspristagare återfinns bland andra: Baltzar von Platen och Carl Munters för kylskåpet (1925), Håkan Lans för färggrafik och transponder för positioneringssystem med GPS (1995), Petra Wadström för vattenrenaren Solvatten (2013), Ludvig Strigeus för tekniken bakom Spotify (2020), Christopher Ahlberg och Staffan Truvé för cyberskyddet Recorded Future (2023), Jakob och Stina Ehrensvärd för enkel och säker inloggning med hårdvaran YubiKey (2024) samt Mats Karlsson för innovationer inom internetuppkoppling i kollektivtrafiken (2025). Se alla Polhemspristagare genom tiderna.