SAMTLIGA PRISTAGARE AV
Polhemspriset
2024
Jakob och Stina Ehrensvärd
Jakob och Stina Ehrensvärd tilldelas Polhemspriset 2024 för enkel och säker inloggning med sin hårdvara YubiKey.
Priset består av varsin guldmedalj samt 250 000 kr.
2023
Christopher Ahlberg och Staffan Truvé
Christopher Ahlberg och Staffan Truvé tilldelas Polhemspriset 2023 för sitt analysverktyg som i realtid kan identifiera cyberattacker, oroligheter och potentiella terrordåd med information hämtad enbart från internet.
Priset består av varsin guldmedalj samt 250 000 kr.
2022
Staffan Gestrelius
Årets Polhemspristagare är Staffan Gestrelius, civilingenjör i teknisk fysik från Lund och docent i medicinsk fysiologi.
Han tilldelas Polhemspriset för sin framgångsrika och visuella mjukvara Qlikview som kombinerar data från många källor. Priset består av en guldmedalj samt 250 000 kr.
2021
Rickard Öste och Angeliki Triantafyllou
Rickard Öste och Angeliki Triantafyllou har genom sina havrebaserade livsmedel lagt grunden till livsmedels-koncernen Oatly, och visat hur livsmedelsinnovationer kan spridas i världen. 2021 belönades de av Sveriges Ingenjörer med Polhemspriset.
2020
Ludvig Strigeus
Ludvig Strigeus belönades med 2020 års Polhemspris för sina exemplariska färdigheter och briljans i förmågan att utveckla programvaror som fått stor spridning. Som hjärnan bakom den tekniska plattformen för Spotify och flera andra unika programvaror har han skrivit historia.
2019
Hans von Holst, Peter Halldin och Svein Kleiven
Hans von Holst, Peter Halldin och Svein Kleiven belönades med Polhemspriset 2019 för sin innovativa hjälmteknologi MIPS som imiterar hjärnans eget skyddssystem och reducerar risken för hjärnskador.
2018
Lars Stigsson och Valeri Naydenov
Kemiingenjören Lars Stigsson och kemisten Valeri Naydenov tilldelades Polhemspriset 2018 för sin unika innovation för framställning av talldiesel som ger kraftigt minskad klimatpåverkan. De prisas för processen bakom talldiesel, som ingår i världens första och enda Svanenmärkta drivmedel som passar alla dieselmotorer.
2017
Daniel Stenberg
Daniel Stenberg erhöll Polhemspriset 2017 för cURL, ett programmeringsverktyg för överföring av data. cURL består av så kallad öppen källkod (Open source), mjukvara som kan användas fritt, ändras och delas av vem som helst. Sedan lanseringen 1997 drivs cURL som ett kontinuerligt utvecklingsprojekt som hålls ihop av Daniel Stenberg själv. Verktyget används av programmerare världen över i mobiltelefoner, datorer, bilar och återfinns i internets grundstrukturer.
2016
Lennart Lindblad
2016 tilldelades Lennart Lindblad Polhemspriset för säkerhetsanordningar i fordon, med juryns motivering: “Där behovet möter ingenjörens kreativitet och ihärdighet har innovationer skapats som förbättrat säkerheten för miljontals förare världen över.”
Tillsammans med sin bror Stig Lindblad grundade Lennart Autoliv AB, som kom att bli ett av Sveriges mest framgångsrika företag.
2015
John Elvesjö och Mårten Skogö
2015 tilldelades John Elvesjö och Mårten Skogö det anrika Polhemspriset för sin geniala innovation Tobii Eyetracker, som öppnar möjligheter för framtiden. Tack vare deras blickfångare kan tusentals människor med funktionsnedsättningar använda datorer lika fritt som andra, genom att styra med ögonen.
2014
Hans Björklund
Hans Björklund tilldelades Polhemspriset 2014 för kontroll- och skyddssystem för elnät. Hans innovationer har tagits fram vid ABB i Ludvika och är avgörande för utvecklingen av så kallade smarta elnät. Innovationerna gör att elen lättare kan transporteras långa sträckor, även över kontinenter. De underlättar även för införandet av mer energi från förnybara källor såsom sol, vind och vatten.
2013
Petra Wadström
Petra Wadström belönades med Polhemspriset 2013 för innovationen Solvatten, som renar vatten med UV-strålning och värme.
Solvatten bidrar till att lösa ett stort globalt problem, nämligen bristen på rent vatten. Genom att använda den rikligt förekommande solenergin sparas andra knappa resurser såsom ved och kvinnors hårda arbete.
2011
Georgios Psaros
Georgios Paros mottog priset 2011 för innovationer och tekniska förbättringar till grund för världsledande produkter inom anestesi och ventilation. Han har med sin forskning på området narkos- och respiratorsystem starkt förbättrat möjligheten att ge kvalificerad sjukvård till behövande världen över. Paros har utvecklat teknik som hjälper människor att andas, men även elektroniska narkosmaskiner (anestesisystem).
Foto: Yessica Thor
2009
Laila Ohlgren
Laila Ohlgren fick Polhemspriset 2009 för Gröna knappen, en lösning av uppringningsproblemet vid mobiltelefoni. Hennes idé innebar att lagra basstationens telefonnummer i mobiltelefonen. När man sedan slog numret kopplade telefonen upp sig till nätet automatiskt och ringde på det nummer som angivits – det här gjorde det betydligt lättare för basstationerna att upprätthålla kontakten med mobilen. Idén testades första gången 1979 och är nu världsstandard.
Foto: Anna Simonsson
2007
Karl Gustaf Derman
Karl Gustaf Derman fick Polhemspriset 2007 för en serie innovationer inom marin-, maskin- och byggnadsteknik. Bland dessa kan nämnas ryckdämpare till förtöjningstampar för båtar, ett eget framtaget kullager som kallas Deringen och en teknik som används för att spränga berg men genom att använda hydraultryck istället för sprängmedel. Derman innehar patent på över 60 uppfinningar och lösningar inom en mängd områden.
2005
Lars Ingvarsson
Lars Ingvarsson mottog Polhemspriset 2005 för rullformad plåtprofil för koniska tak. Det är en avancerad teknik att rullforma plåt. Tillsammans med företaget Ortic utvecklade han en teknik som gav möjlighet att t.ex. klä cirkulära tak i plåt, vilket har gett ökade möjligheter till arkitekturen. Denna teknik har bl.a. använts vid byggandet av Budapest Arena och flera anläggningar vid OS i Aten 2004.
2003
Ove Öhman
Ove Öhman fick priset för innovationer till bioteknik och DVD. Han utvecklade nano- och mikrosystem i plast som används inom bland annat bioteknisk forskning. Han har tagit fram grundprocesser för så kallade lab-on-a-CD, ett kemilabb i miniformat som förenklar hanteringen vid till exempel livsmedels- och DNA-analys.
Foto: Andrea Singer
2001
Mats Leijon
Mats Leijon fick priset för Powerformer, högspänningsgenerator. Den kunde direktanslutas till elnätet utan mellanliggande transformator, vilket gav mindre effektförluster. Utvecklingen av den skedde på ABB och den lanserades 1998.
1999
Gunnar Asplund
Gunnar Asplund fick priset för HVDC Light, ett totalt nytt koncept för elöverföring. Den nya tekniken som togs fram på ABB var banbrytande när den lanserades 1997. Konceptet innebar att likströmsöverföring kunde användas även vid överföringar av låga effekter och över korta avstånd. Med den nya tekniken kunde man använda kablar i stället för vanliga kraftlinjer vilket medförde att påverkan på landskapet minskade.
1997
Hans Hellsten
Hans Hellsten fick priset för att ha lett forskning och utveckling av det nya radarsystemet CARABAS (Coherent All RAdio BAnd System). Radartekniken var främst avsett för flygspaning. Genom att kombinera ett antal olika tekniker togs en unik radar fram. Den baserades på en låg radiofrekvens som kunde tränga igenom t ex lövverken i träden vilket gav möjlighet att ”se” saker i vegetationen. En stor relativ bandbredd gav en radarbild som var tydligare än andra dåtida system.
1995
Håkan Lans
Håkan Lans fick priset för färggrafik och transponder för positioneringssystem med GPS. Navigerings-systemet STDMA (Self Organized Time Division Multiple Access) använder både GPS och radio för att veta var man själv och de andra som använder samma system befinner sig. Systemet togs först i bruk inom sjöfarten. Numera är det även standard inom flyget. Systemets viktigaste effekt är att kollisioner undviks, men har även medfört att flygtiderna blivit kortare och att större förseningar kan undvikas. Uppfinningen fick namnet Datacolor och patentet godkändes 1979.
1994
Martin Gren och Mikael Karlsson
Martin Gren och Mikael Karlsson fick priset för skrivarkommunikation och process för datornätverk. År 1984 startade de båda – då 22 år gamla – företaget Axis AB som skulle ta fram produkter för datornätverk. Företaget blev framgångsrikt och produkterna väl kända även utanför Sverige.
1993
Claes Ericsson
Claes Ericsson fick priset för mätsystem för bestämning av borrhålssträckning och position.
1992
Per Siversson
Per Siversson fick priset för ficktelefon med inbyggd batteriåterladdning och digital dataterminal.
1991
Karl Dunkers
Karl Dunkers fick priset för effektivisering av vattenreningsteknik.
1990
Harry Frank
Harry Frank fick priset för tyristorstyrd shuntkompensering. Det är en sorts varierbar faskompensering med antiparallellkopplade tyristorventiler som aktiva komponenter.
1989
Olle Siwersson
Olle Siwersson fick priset för sicon-bulktransportband.
1988
Lennart Gustavsson och Leif Lindau
Lennart Gustavsson och Leif Lindau fick priset för Filtra-MVSS, skyddssystem för kärnkraftsreaktorer. Säkerhetssystemet begränsar radioaktiva utsläpp till omgivningen vid allvarliga olycksförlopp med stora härdskador.
1987
Ove Fernö
Ove Fernö fick priset för Nicorette rökavvänjningsmedel. Det togs fram på företaget Leo Läkemedel AB, ursprungligen för situationer där rökning var olämplig så som i ubåtar. Nicorette fungerade så att den ersatte en del av nikotinet rökaren fick från tobaksröken. På så vis minskade röksuget och abstinenssymptomen lindrades. Tuggummit presenterades för första gången på en världskonferens om rökning i New York 1975. Men först 1981 registrerades det i Sverige. Fernö slutade själv att röka med hjälp av tuggummit 1969.
1986
Sven Benktander och Sture Åsberg
Sven Benktander och Sture Åsberg fick priset för utveckling av hjullagerenhet.
1985
Kåre Hannerz
Kåre Hannerz fick priset för Secure-reaktorn, den säkra värmeverksreaktorn.
1984
Arne Berglie och Hadar Lidén
Arne Berglie och Hadar Lidén fick priset för halvt nedsänkbara offshoreplattformar. Med deras uppfinning blev säkerheten i off-shoreindustrin ute till havs bättre.
1983
Ove Pettersson
Ove Pettersson fick priset för forskning inom byggnadstekniskt brandskydd.
1982
Torkel Wallmark
Torkel Wallmark fick priset för forskning inom området fasta tillståndets elektronik. Wallmark var vetenskapsman och uppfinnare inom elektronik. Han var bl.a. professor vid Chalmers tekniska högskola i fasta tillståndets elektronik. Han fick även Sveriges första professur i innovationsteknik 1983.
1981
Sven Brohult
Sven Brohult fick priset för forskning och utveckling inom biokemi. Brohult arbetade länge på företaget LKB-produkter där man utvecklade bl.a. Milkotal, ett ersättningsmedel för bröstmjölk. LKB-produkter blev senare till Pharmacia.
1980
Georg Vogl
Georg Vogl fick priset för forskning och uppbyggnad av teknisk optik och optisk industri.
1979
Bengt Gunnar Magnusson
Bengt Gunnar Magnusson fick priset för telefonstationssystemet AXE. 1970 bildade LM Ericsson och Televerket ett gemensamt utvecklingsbolag, Ellemtel, för att utveckla ett nytt telefonsystem. Utvecklingen leddes av Bengt Gunnar Magnusson. AXE-projektet kom att bli ett av Sveriges största tekniska utvecklingsprojekt någonsin. 1978 blev den första digitala telefonstationen i världen färdig.
1974
Sigvard Strand
Sigvard Strand fick priset för omfattande insatser avseende allmän teknikhistoria. Strand var bland annat chef för Tekniska museet och författare av ett antal teknikhistoriska böcker. Han arbetade även med Sveriges Radio, där han blev en välkänd röst i många teknikprogram.
1974
Per-Anders Persson
Per-Anders Persson fick priset för utvecklingen av Nonel, ett tändsystem för sprängmedel. Tändsystemet var revolutionerade genom att risken för antändning av sprängmedlet i förtid minskade drastiskt. Systemet är icke-elektriskt och består av en plastslang där väggarna är täckta av ett reaktivt material. En stötvåg fortplantar sig inuti plastslangen och initierar sedan sprängningen. Patent på uppfinningen beviljades 1967 och den började marknadsföras 1973.
1969
Bertil Stålhane
Bertil Stålhane fick priset för pionjärarbete inom området tekniska halvledakomponenter. Han kan räknas som den förste svenske halvledarteknikern och utvecklade kiselkarbidvaristorer vid Elektrovärmeinstitutet 1940. Varistorerna är spänningsberoende resistorer och användes av ASEA som överspänningsskydd och av LM Ericsson som gnistsläckare i telefonreläer.
1960
Ragnar O. Lundholm
Ragnar O. Lundholm fick priset för Overvoltage in a direct lightning stroke to a transmission tower, översatt: överspänning vid blixtnedslag i kraftledningstorn. Han ägnade sig bland annat åt olika former av överspänningsskydd och priset avsåg insatser för att skydda elnätens kraftledningstorn vid blixtnedslag.
1960
K. Joel Lindberg
K. Joel Lindberg fick priset för sitt arbete Wool fabrics as garment construction material, översatt: ulltyg som material i klädesplagg. Han gjorde ingående studier av ylle som klädmaterial och undersökte bland annat hur fibern kunde bli mer motståndskraftig.
1960
Nils Hast
Nils Hast fick priset för the measurement of rock pressure in mine, översatt: mätning av tryck i berg. Han intresserade sig för byggnadsmaterials fysikaliska egenskaper och reaktioner på tryck och spänningar. Han tillämpade detta på mätning av tryck i berg och priset avsåg studier av jordens horisontella spänningsfält.
1955
Gunnar Pleijel
Gunnar Pleijel fick priset för the Computation of natural radiation in architecture and town planning, översatt: beräkning av naturlig instrålning inom arkitektur och stadsplanering. Han utvecklade beräkningsmetoder för den direkta instrålningen från solen och den mer diffusa från himlen. Han använde metoden för att studera hur byggnader bör placeras och utföras och hur hela staden kan planeras för att få önskvärda effekter av instrålningen.
1955
Georg Drougge
Georg Drougge fick priset för a method for the continuous variation of the Mach number in a supersonic tunnel, översatt: en metod för kontinuerlig variation av mach-talet i en supersonisk tunnel. Han ägnade sig åt studier inom aerodynamik och i detta fall med särskilt fokus på hur Machtalet varierar i en vindtunnel vid överljudsfart.
1950
K. H. Gustavson
K. H. Gustavson fick priset för en samling forskningsarbeten om hudproteinets reaktioner.
1950
Hannes Alfvén
Hannes Alfvén fick priset för arbetet on trochoidal beams and their use in electronic tubes, översatt: om trokoidala strålar och deras användning i elektronrör. Tronkoidala strålar är skruvformade rörelser, i detta fall av elektroner, i ett magnetfält.
1945
Olof Rydbeck
Olof Rydbeck fick priset för arbetet on the propagation of radio waves. Under sin tid på Harvard blev fysikern Olof Rydbeck intresserad av radiovågornas utbredning i atmosfären. Hans studier kring detta ämne gav honom Polhemspriset. Rydbeck var inte bara forskare utan även entreprenör. Han lyckades finansiera och bygga upp flera observatorier.
1945
Conny Palm
Conny Palm fick priset för Intensitätsschwankungen im Fernsprechverkehr, översatt: intensitetsfluktuationer i teletrafik. Han tog fram en metod för statistisk beräkning av tillgängligheten i telefonnäten.
1940
Lennart Forsén
Lennart Forsén fick priset för arbetet om de kemiska reaktionerna vid cements hårdnande.
1940
Waloddi Weibull
Waloddi Weibull fick priset för a statistical theory of the strength of metals, översatt: en statistisk undersökning av metallers hållfasthet.
1936
Walter Kjellman
Walter Kjellman fick priset för arbetet om jordarters deformationsegenskaper. Hans innovationer bidrog till att underlätta byggnation genom dränering av mark.
1930
Erik Öman och Elis Göth
Erik Öman och Elis Göth fick priset för sitt arbete om Luft-Ånga, teoretisk studie.
1930
Mauritz Vos och Håkan Sterky
Mauritz Vos och Håkan Sterky fick priset för användande av elektronrör för frekvensmultiplicering.
1925
Baltzar von Platen och Carl Munters
Baltzar von Platen och Carl Munters fick priset för arbetet om alstring av kyla – undersökningar som kom att leda fram till Electrolux absorptionskylskåp. Arbetet startade i form av ett examensarbete på KTH. Det tog cirka ett år för dem att skapa sitt första kylskåp som fungerade med självcirkulation och inte hade några rörliga delar, vilket gjorde det tyst och vibrationsfritt. Den första prototypen var stor och otymplig. Men de vidareutvecklade den så att den skulle kunna användas i hemmen för kylning. Uppfinningen köptes 1923 av Arctic, som i sin tur köptes av Electrolux 1925 och bidrog till företagets snabba expansion.
1921
Franz R. Berwald och Bo Hellström
Franz R. Berwald och Bo Hellström fick priset för bidrag till beräkningar av vissa betongkonstruktioner.
1911
Richard Ekwall
Richard Ekwall fick priset för arbetet om järnbetongkonstruktioners beräkning.
1904
Carl Lundgren
Carl Lundgren fick priset för grafisk metod för beräkning av rörledningar och kanaler.
1904
Sigurd Nauckhoff
Sigurd Nauckhoff fick priset för bidrag till kännedom om nitroglycerinens och de nitroglycerinhaltiga sprängämnenas frysningsförhållanden. Har var utbildad inom kemisk teknologi och var verkställande direktör i Nitroglycerinaktiebolaget.
1900
Johan August Brinell
Johan August Brinell fick priset för sin metod att bestämma fasta kroppars hårdhet, vilket gav den s.k. Brinellskalan. Med skalan kan man mäta metallers hårdhet. Testet består i att en härdad stålkula pressas in i ett materialprov med en given kraft under en viss tid. Den deformation som sker är ett mått på materialets hårdhet.
1900
Martin Ekenberg
Martin Ekenberg fick priset för undersökningar och experiment för att utröna möjligheterna att genomföra fiskrensning mekaniskt. I grunden var han utbildad i kemi och teknik.
1895
Gustaf Richert
Gustaf Richert fick priset för arbetet Om kloakledningarnas dimensioner och lutningsförhållanden. Han utexaminerades från KTH 1880 och blev där den förste innehavaren av en professur i vattenbyggnadskonst. Richert var initiativtagare till bildandet av Sydsvenska Kraftaktiebolaget (Sydkraft, som 2005 bytte namn till Eon) och var inblandad i byggnation av många vattenkraftverk.
1895
Ernst Danielsson
Ernst Danielsson fick priset för grafisk teori för beräkning av induktiva flerfasmotorer. Han var elektroingenjör och en av pionjärerna inom den svenska högspänningstekniken.
1882
Carl Ångström
Carl Ångström fick priset för arbetet om tryckturbiner.
1881
Henrik Bedoire
Henrik Bedoire fick priset för bidrag till utredning av förhållanden vid turbiner och av villkoren för god effekt.
1879
Otto Fahnehjelm
Otto Fahnehjelm fick priset för arbetet om svenska kalkarters och lerors användbarhet till beredning av Portlandcement och hydraulisk kalk.
1878
Werner Cronquist
Werner Cronquist fick priset för sitt arbete om de eldfasta råämnena i Skånes kolförande formationer. Hans studie fick stor betydelse för den skånska lervaruindustrins utveckling.