Om Polhemspriset

Polhemspriset delades ut första gången 1878 och har sedan dess utdelats med varierande mellanrum. Nu utdelas priset varje år.

Belöningen består av Polhemsmedaljen i guld (av åttonde storleken), med mottagarens namn graverat på kanten, samt en penningsumma på 250.000 kr.

Priset utdelades ursprungligen helt ur Stiftelsen Polhemsfonden. Fondens syfte är att ”belöna för industrin och byggnadskonsten viktiga tekniska rön och framsteg i Sverige”. Den instiftades 1876 genom en donation på 2.000 kr av den dåvarande ordföranden i Ingenjörsföreningen, Rudolf Cronstedt. År 1891 gick Ingenjörsföreningen samman med Svenska Teknologföreningen, som hade bildats 30 år tidigare. Ytterligare kapital tillfördes 1895 genom en donation till Teknologföreningen från Knut Styffe. Teknologföreningen anordnade även en insamling bland sina medlemmar 1911, med anledning av föreningens 50-årsjubiléum. Idag förvaltas Polhemspriset och Polhemsfonden av Sveriges Ingenjörer vars historia går tillbaka till Svenska Teknologföreningen. Då fondens medel inte är tillräckliga, kompletteras de med bidrag från Sveriges Ingenjörer.

Alla är välkomna att lämna förslag till mottagare av utmärkelsen. Samtliga förslag behandlas av den så kallade Nomineringskommittén, som består av personer med både bred och djup kunskap inom olika teknikområden. Kommittén lämnar sedan ett antal förslag vidare till Polhemsrådet, som har en bredare sammansättning än rent teknisk. De bedömer de utvalda utifrån det mänskliga och samhälleliga värdet av innovationen. Det slutgiltiga beslutet fattas av Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse. En närmare presentation av Nomineringskommittén och Polhemsrådet finns nedan.

Polhemspriset delas ut på Polhemsfesten. På festen delas även Lilla polhemspriset samt Wimanska priset ut; pris för bästa examensarbete på civilingenjörs- respektive högskoleingenjörsutbildningarna i Sverige.

Vill du nominera någon kan du mejla ditt förslag till polhemspriset@sverigesingenjorer.se

Pris för bästa examensarbete på civilingenjörsnivå

Lilla Polhemspriset är Sveriges Ingenjörers årliga pris för bästa examensarbete på civilingenjörsutbildningen. Priset delades ut för första gången 1990.

Prisets syfte är att stimulera kvaliteten på examensarbetet i utbildningarna. Inkomna arbeten bedöms efter ingenjörsmässighet och vetenskaplig nivå, men också efter hur de är presenterade. Kreativitet, integration av kunskaper, användbarhet och disposition är några av kriterierna.

Nomineringen görs av Sveriges tekniska högskolor och universitet och är alltså inte öppen för enskilda studenter. En priskommitté granskar inkomna arbeten och lämnar därefter förslag till Sveriges Ingenjörers styrelse, som utser pristagarna. Prissumman är för närvarande 50 000 kronor. Om examensarbetet har genomförts av flera studenter, delas prissumman lika mellan dessa.

Pristagare

2022: Tim Yngesjö, Linköpings universitet, ”3D Reconstruction from Satellite Imagery Using Deep Learning”

2021: Daniel Nilsson, Umeå universitet, ”Development of Next-Generation Optical Tweezers: The New Swiss Army Knife of Biophysical and Biomechanical Research”

2020: Richard Hedlund, Uppsala universitet, ”Design of a UAV-based radio receiver for avalanche beacon detection using software defined radio and signal processing”

2019: Karl Fredrik Erliksson och Richard Bai, Lunds universitet, ”Motion Planning using Positively Invariant Sets on a Small-Scale Autonomous Vehicle”

2018: Fredrik Präntare, Linköpings universitet, ”Simultaneous coalition formation and task assignment in a real-time strategy game”

2017: Albin Nilsson, Luleå tekniska universitet, ”Wet granulation of Carbonised Bio-ash”

2016: Hiroki Yasuga, Kungliga tekniska högskolan, ”Syntetic microfluid paper – towards a novel substrate for lateral flow immunoassay”

2015: Fredrik Brosser och Emil Milh, Chalmers tekniska högskola, ”FPGA: Field Programmable Gate Array”

2014: Christian Bremer och Erik Ohlson, Chalmers tekniska högskola, ”Alter the Wheelchair: Development of a Rigid Frame Wheelchair for Developing Countries”

2013: Fredrik Schaufelberger, Kungliga tekniska högskolan, ”Target synthesis of the antiviral nucleoside 3TC through an enzymatic dynamic kinetic resolution”

2012: Mattias Lidman, Umeå universitet, ”Social media as a Leading Indicator of Markets and Predictor of Voting Patterns”

2011: Arvid Rudberg, Lunds tekniska högskola i samarbete med BMW AG i Münche, ”Optimization based Control Strategy for Energy Efficient Decelerations in an Automobile Cruise Controller”

2010: Andreas Åhlund, Umeå universitet, ”An approach towards user-centric Application Mobility”

2009: Klara Insulander Björk, Chalmers tekniska högskola, ”Nuclear Design of a Thorium Fuelled Boiling Water Reactor”

2008: Dan Adolfsson, Tekniska högskolan vid Linköpings universitet, ”Improved scan chain diagnosis”

2007: Martin Denstedt, Chalmers tekniska högskola i samarbete med Comhat AB, ”Optimizing of Hat feed using genetic Algorithms”

2006: Nicklas Karlsson och Henrik Sanglén, Chalmers tekniska högskola, ”Optimization of oil recovery system”

2005: Andreas Andersson och Richard Malm, Kungliga tekniska högskolan, ”Measurement evaluation and FEM simulation of bridge Dynamics”

2004: Anna Jonsson, Uppsala universitet, ”Sulfidoxidation och metalltransport i gruvavfall – fallstudie på planerad guldgruva i Svartliden”

2003: Andreas Eriksson och Per Mattsson, Tekniska högskolan vid Linköpings universitet, ”Segmentering av halsartärer från 3D och 4D ultraljudsbilder”

2002: Björn Bengtsson, Kungliga tekniska högskolan, ”Design of a high voltage divider”

2001: Peter Spégel, Lunds tekniska högskola, ”Molecularly imprinted microparticles for enantiomer separation in capillary electrochromatography”

2000: Mikael Persson, Kungliga Tekniska högskolan, ”Sårventilatorn”

1999: Claes G Eskilsson, Chalmers tekniska högskola och Jon Ingvi Arnason, Danmarks Tekniska Högskola, ”Hydraulic simulation of jökulhlaup”

Hedersomnämnande till Lunds tekniska högskola för ”Anders i Världen”

1998: Mathias Karlsson och Thomas Jensen, Tekniska högskolan vid Linköpings universitet, ”Styrning av sensorer i en komplex omgivning”

1997: Priset delades inte ut.

1996: Eriks Sloge, Uppsala universitet, ”Autonomous underwater vehicle obstacle avoidance in reverberant environments using neural networks”

1995: Johan Oja, Umeå universitet, ”Grinding control, Aitik. Optimization of an autogenous grinding circuit through multivariate statistical analysis”

1994: Anders Robertsson, Tekniska högskolan vid Linköpings universitet, ”Defect sensitivity in Nodular Cast Iron Safety Critical Components”

1993: Mathias Bryntesson, Chalmers tekniska högskola, ”Simulation and Optimization of preparative Liquid Chromatography”

Det året delades dessutom två hedersomnämnande ut till Kungliga Tekniska högskolan respektive Tekniska högskolan vid Linköpings universitet

1992: Jonas Persson, Tekniska högskolan vid Linköpings universitet, ”Generation of Multi-Resolution Maps”

1991: Hans Persson och Anders Strand, Tekniska högskolan vid Linköpings universitet, ”Realisering av ett ACO-system för CNC-svarv”

1990: Marianne Hansson, Kungliga Tekniska högskolan

Pris för bästa examensarbete på högskoleingenjörsnivå 

Wimanska priset är Sveriges Ingenjörers årliga pris för bästa examensarbete på högskoleingenjörsutbildningen. Priset delades ut första gången år 2000 och är uppkallat efter Ernst August Wiman, en av Svenska Teknologföreningens stiftare och dess förste ordförande.

Prisets syfte är att stimulera kvaliteten på examensarbetet i utbildningarna. Inkomna arbeten bedöms efter ingenjörsmässighet och vetenskaplig nivå, men också efter hur de är presenterade. Kreativitet, integration av kunskaper, användbarhet och disposition är några av kriterierna.

Nomineringen görs av Sveriges tekniska högskolor och universitet och är alltså inte öppen för enskilda studenter. En priskommitté granskar inkomna arbeten och lämnar därefter förslag till Sveriges Ingenjörers styrelse, som utser pristagarna. Prissumman är för närvarande 50 000 kronor. Om examensarbetet har genomförts av flera studenter, delas prissumman lika mellan dessa.

Pristagare

2022: Martin Larsson och Hannes Olsson, Högskolan i Gävle, ”Utveckling och optimering av gripmekanism för självcentrerande stöddocka”

2021: Oscar Thörn, Örebro universitet, ”AI Drummer – Using Learning to Enhance Artificial Drummer Creativity”

2020: Lisa Medbo och Fredrik Olsson, Mittuniversitetet, ”Konceptutveckling av ett resväskehandtag: Låsmekanism för steglös justering av Thules teleskophandtag”

2019: Erik Karlsson, Högskolan i Halmstad, ”Automatisk aeroponisk odling”

2018: Lisa Johansson, Högskolan i Gävle, ”Miljöförutsättningar vid anläggande av snödeponi”

2017: Simon Jademyr, Chalmers tekniska högskola, ”Nanocrystalline cellulose as a drug carrier for cyanine dyes to DNA”

2016: Danny Nygård, Uppsala universitet, ”Konstruktion av gränssnitt mellan dumperkorg och hjälpram med vändskiva”

2015:Yohanna Karnik Macaya, Kungliga tekniska högskolan, ”Vattennivåreglering i Avesta Lillfors”

2014:Rickard Norstedt, Karlstads universitet, ”Verktyg för tillskärning av nätisoleringsmatta”

2013: Emil Nämgren, Kungliga tekniska högskolan, ”Reningsmetoder för reducering av hårfärgningsmedel i avlopp från frisörsalonger”

2012: Sara Tilfors och Nessa Arya, Kungliga tekniska högskolan Haninge, ”Temperatursprickor i ung betong – Utvärdering av projektering och utförande av åtgärder, samt utveckling av dimensioneringsmetod för kylsystem”

2011: Johan Karlsson, Högskolan i Skövde, ”Utvärdering av ModFix – Byggnation av modulära fixturer integrerat i Process Simulate”

2010: Jasper Martelius, Uppsala universitet, ”Alternativ utformning av kritiska kompenenter i produkten FemoStop”

2009: Martina Strand, Tekniska högskolan i Jönköping, ”RFID – tillämpning och lönsamhet, Industriell Organisation och Ekonomi”

2008: Martin Beckman, Uppsala universitet, ”Dragkraftmätare för fiskben – från idé till prototyp”

2007: Jenny Carlsson, Linköpings tekniska högskola, ”Analys och åtgärdsförslag för ledtidsreducering vid fönstertillverkning”

2006: Fredrik Karlsson, Linköpings tekniska högskola, ”Konstruktion av reminfästning i lagertruck”

2005: Andreas Claesson och Mikael Gustavsson, Högskolan i Borås, ”Bakgavellyft – Till lastbilar som hanterar växelflak av varierande längd”

2004: Mattias Eriksson och Michael Bjersander, Linköpings tekniska högskola, ”Direkttextning av tv-program med taligenkänning”

2003: Fredrik Holmberg och Patrik Widén, Kungliga Tekniska högskolan Syd Campus Telge, ”Ekonomiska och tekniska konsekvenser vid införandet av blyfria lod i tillverkningen av kretskort”

2002: Alex Wennström, Kungliga tekniska högskolan Kista, ”Mikroprocessorstyrd knäled”

2001: Lena Hagström, Högskolan Dalarna, ”Miljönyckeltal som synliggör verksamhetsutveckling – ett verktyg för Banverket Produktion”

2000: Patrik Markvardsén, Kungliga tekniska högskolan Kista, ”Experimentell undersökning av beteendet hos styrbyglar för säkerhetsbälten under ett frontalkollisionsförlopp”