Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på LinkedIn Meny
Polhems Medalj

Aktuellt om Polhemspriset


Nominera till Polhemspriset 2016

Ingenjörer leder utvecklingen av miljökoncept, internet, mobiltelefoni och rymdfärder. Det är till ingenjörerna vi sätter hoppet om framtidslösningar för hållbarhet i klimatutveckling och samhälle. Detta är något som vi tycker ska uppmärksammas.
Nominera redan nu någon innovatör på din arbetsplats eller i din omgivning som du tycker ska få 2016 års Polhemspris.


Prispengarna från Polhemspriset 2015 skänks till UNHCR

Under festliga former mottog Mårten Skogö och John Elvesjö Polhemspriset för sin innovation Tobii EyeTracker, som bland annat hjälper funktionshindrade att kunna styra datorer med hjälp av ögonrörelser.

Mårten Skogö och John Elvesjö valde överraskande att skänka prissumman på 250000 kr till den svenska delen av FN:s flyktingorgan, Sverige UNHCR med orden: I vårt arbete ställs vi ofta inför svåra beslut, det här beslutet var däremot lätt att fatta.

Priset delades ut av Ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson, som avspänt och inlevelsefullt betonade vikten av innovation och ingenjörskonst.

Festen hölls på anrik innovationsmark, nämligen på Alfred Nobels gamla sprängmedelsfabrik Winterviken. Utöver Polhemspriset delades även pris ut i flera andra kategorier.

Vinnarna av Teknik-SM blev laget Teem Clueless från KTH med  Daniel Sjöholm, Dennis Alp och Emil Wärnberg.

Wimanska priset för bästa examensarbete på högskoleingenjörsutbildningen tilldelades Yohanna Karnik Macaya för sitt examensarbete om vattennivåreglering i Avesta Lillfors. Examensarbetet utfördes i samarbete med Fortum Generation AB på högskoleingenjörsprogrammet för elektroteknik på Skolan för Teknik och Hälsa vid KTH i Handen.

Lilla Polhemspriset för bästa examensarbete på civilingenjörsutbildningen tilldelades Fredrik Brosser och Emil Milh från Chalmers, som har utvärderat en typ av elektroniska kretsar som används allt mer i satelliter, närmare bestämt så kallade FPGA (Field Programmable Gate Array).

Ett stort tack till vinnarna, till polhemsrådet och dess ordförande Bengt Westerberg, till Förbundets presidium, till Sirqus Alfon som stod för högklassig underhållning och inte minst konferencieren, Jonna Lahdensuo, från Sveriges Ingenjörer.


Genial blick för fri ögonstyrning ger Polhemspriset 2015

Tack vare deras blickfångare kan tusentals människor med funktionsnedsättningar använda datorer lika fritt som andra, genom att styra med ögonen. Nu tilldelas John Elvesjö och Mårten Skogö det anrika Polhemspriset av Sveriges Ingenjörer för sin geniala innovation Tobii Eyetracker, som öppnar nya möjligheter för framtiden.

Att ögon ser är inget nytt. Men att en sensor kan se hur ögat rör sig var en upptäckt som lade grunden till en radikal innovation med många applikationer. För sin upptäckt och geniala blickfångare, ögonsensorn Tobii Eyetracker som gör att ögonens rörelser kan styra datorer, tilldelas John Elvesjö och Mårten Skogö årets Polhemspris – Sveriges äldsta och finaste teknikpris.

Priset, en guldmedalj och 250 000 kronor, får de vid den stora Polhemsfesten som Sveriges Ingenjörer arrangerar den 17 november i Winterviken.

Tobiis historia började 1999 då John Elvesjö arbetade med ett projekt för skogsindustrin och fick använda optiska sensorer, en sorts kameror.

– Jag lekte med dem på helgerna och upptäckte att de kunde användas för att spåra en rad olika objekt. Plötsligt insåg jag att de kunde användas för att avgöra vad någon tittar på. Det var en aha-upplevelse, säger John Elvesjö.

Tobii startades två år senare och tillsammas med Mårten Skogö, studiekamrat från KTH, utvecklades den första ögonsensorn, delvis i Johns mammas källare. I dag har företaget 600 anställda i ett tiotal länder.

Tobii Eyetracker ger det möjligt för människor med grava funktionsnedsättningar att använda en dator lika fritt som andra. Företagets ögonstyrda kommunikationsapparater används nu av fler än 10 000 personer, främst i Norden och USA. 

Innovationen kan även användas i andra sammanhang, till exempel för att bättre förstå människans beteende eller för att utveckla nya gränssnitt mellan människa och maskin, som i dataspel eller bilar. Bland Tobiis kunder finns nu cirka 1 500 forskningsinstitutioner och 2 000 företag.

Uppfinnarna själva är övertygade om att ögonsensorer kommer att finnas inbyggda i alla datorer i framtiden.

John Elvesjö är född 1977 och har studerat teknisk fysik på KTH. Han är i dag vice vd och teknisk chef på Tobii. Han befinner sig nu i Kalifornien.
Mårten Skogö är också född 1977 och har studerat teknisk fysik på KTH. Han är i dag forskningschef på Tobii.

För mer information:

Mårten Skogö, tel 0739-24 15 10 marten.skogo@tobii.com
John Elvesjö, tel +1 415 885 9406 john.elvesjo@tobii.com
Johan Sittenfeld, sekreterare Polhemspriskommittén, 070-653 82 05
Lasse Årling, pressekreterare Sveriges Ingenjörer, 070-329 80 08

English version here

Snabbfakta Polhemspriset

Instiftat 1876 till minne av Sveriges store uppfinnare Christopher Polhem (1661-1751). Utöver äran består priset av Polhemsmedaljen i guld plus 250 000 kronor.

Utdelas 17 november av Sveriges Ingenjörer för teknisk innovation på hög nivå eller genialisk lösning av ett tekniskt problem. Ska vara uthålligt miljövänlig.

Bland tidigare pristagare märks Baltzar von Platen och Carl Munthers för kylskåpet (1925), Ove Fernö för rökavvänjningsmedlet Nicorette (1987), Håkan Lans för GPS (1995), Laila Ohlgren för ”gröna knappen” på mobiltelefoner (2009) Petra Wadström för vattenrenaren Solvatten (2013) och Hans Björklund för kontroll- och skyddssystem till elnät (2014).

Fylligare fakta, intervjuer, bilder och filmer finns på www.polhemspriset.se


Eye tracking technology wins Polhem Prize

Their eye tracking technology is already used by thousands of people with disabilities, enabling them to control their computers with their eyes. And now John Elvesjö and Mårten Skogö are being awarded the prestigious Polhem Prize by the Swedish Association of Graduate Engineers for their ingenious innovation Tobii Eyetracker, which in the future may well be found in all computers.

That our eyes can see is nothing new. But that a sensor can see how our eyes are moving was a discovery that laid the foundation for a radical innovation with many application areas. For their discovery and ingenious eye tracking device the Tobii Eyetracker, which enables eye movements to control a computer, John Elvesjö and Mårten Skogö are awarded this year’s Polhem Prize – Sweden’s oldest and most prestigious technology prize. The prize, a gold medal and 250,000 Swedish kronor, will be awarded at the Polhem Gala on 17 November in Winterviken.

The Tobii story begins in 1999, when John Elvesjö was working on a project for the forest industry that involved using optical sensors, a camera of sorts.

“I toyed around with them on the weekends and discovered that they could be used to track a number of different objects. Suddenly, I realised that they could be used to determine what someone is looking at. It was a eureka moment,” says John.

Tobii was founded two years later and together with Mårten Skogö, a fellow student from KTH, the Royal Institute of Technology in Stockholm, developed the first eye sensor, partly in the basement of John’s mother’s home. Today the company has 600 employees in a dozen or so countries.

Tobii Eyetracker enables people with severe disabilities to use a computer just like anyone else. The company’s eye-controlled communication devices are now used by more than 10,000 people with communication disabilities, primarily in the Nordic countries and the USA.

The innovation can also be used in other areas, such as to better understand human behaviour or to develop new human-machine interfaces for use in, for example, video games and motor vehicles. Tobii’s client base now includes about 1,500 research institutes and 2,000 companies.

The inventors themselves are convinced that eye sensors will be found in all computers in the future.

John Elvesjö was born in 1977 and read Engineering Physics at KTH. Today he is Deputy CEO and Chief Technical Officer at Tobii. He lives in California and can be reached at +1 415 885 9406.
Mårten Skogö was also born in 1977 and read Engineering Physics at KTH. Today he is Chief Science Officer at Tobii. He can be reached at +46 739 24 15 10.


Se Polhemsföreläsningarna

Om Polhemspriset – Ylva Hambraeus Björling, ordf. Nomineringskommittén

Om datorspelet Minecraft – Josefin Utas, Sveriges Ingenjörer

Peepoo, den miljövänliga engångstoaletten – Anders Wilhelmson

Ögonstyrning av datorer – Mårten Skogö, Tobii Eyetracker

Teknik och innovationer i nyhetsbevakningen; Susanna Baltscheffsky, chefredaktör Ny Teknik

Paneldebatt om vägen från idé till innovation på marknaden – Polhemspriset 2015


Billigare kretsar kan ta rymdtekniken till nya höjder

Två unga Chalmers-ingenjörer från Falköping och Göteborg får Lilla Polhemspriset på 50 000 kronor, som Sveriges Ingenjörer delar ut för bästa examensarbete på civilingenjörsutbildningen.

Fredrik Brosser och Emil Milh har utvärderat en typ av elektroniska kretsar som används allt mer i satelliter, närmare bestämt så kallade FPGA (Field Programmable Gate Array). FPGA är omprogrammerbara kretsar med stor flexibilitet, men de är också känsliga för den joniserande strålningsmiljö som elektronik utsätts för i rymden.

”Examensarbetet utgör en mycket bra grund för dem som i framtiden vill ta rymdtekniken till nya höjder”, konstaterar Sveriges Ingenjörers priskommitté. ”Brosser och Milh har visat hur konventionella FPGA mycket väl kan ersätta många av de specialanpassade som används idag, vilket kan leda till stora kostnadsbesparingar samtidigt som prestanda och livslängd för systemen ökar.”

Examensarbetet ”SEU Mitigation Techniques for Advanced Programmable FPGA in Space” är utfört vid institutionen för Data- och informationsteknik vid Chalmers tekniska högskola och på RUAG Space i Göteborg.

Fredrik Brosser, 24 år och från Falköping, är nu applikationsingenjör på ARM Ltd i Cambridge, Storbritannien.

Emil Milh, 24 år och från Göteborg, är systemutvecklare på Bombardier Transportation RCS där han just nu jobbar med projektledning som trainee i Pittsburgh, USA.

Fr v Fredrik Brosser och Emil Milh. Foto: Chalmers

Fr v Fredrik Brosser och Emil Milh. Foto: Chalmers

Lilla Polhemspriset delas ut vid Polhemsfesten i Stockholm den 17 november, då Sveriges Ingenjörer även delar ut det stora Polhemspriset 2015.

För mer information:
Fredrik Brosser, +44 7477 28 5431, fredrik@brosser.se
Emil Milh, +1 412 587 3140, emil.milh@gmail.com
Olle Dahlberg, sekreterare Lilla Polhemspriskommittén, 070-653 81 09
Lasse Årling, pressekreterare, 070-329 80 08


Från idé till succé – årets Polhemspriskandidater berättar

Välkommen att lyssna till några av de nominerade till årets Polhemspris och deras resa från idéer till framgångsrika innovationer. Måndag 2 november berättar Mårten Skogö om sin ögonstyrning av datorer och Anders Wilhelmson om sin miljövänliga engångstoalett.

De nominerade kommer att beskriva sin forskning och sina resultat men också de med- och motgångar de upplevt som innovatörer. Ny Tekniks chefredaktör talar sedan om relevant nyhetsbevakning och därefter följer ett gemensamt samtal om innovationernas roll för samhällets utveckling.

Tid: Måndag 2 november kl 14:00-16:15
Plats: Polhemssalen, Citykonferensen, Malmskillnadsgatan 46, Stockholm

Hålltider
14:00  Introduktion av Ylva Hambraeus Björling, ordförande Polhemspriskommittén
14:10  Föreläsningar om och av de nominerade till Polhemspriset 2015
– Josefin Utas, Sveriges Ingenjörer om datorspelet Minecraft
– Mårten Skogö, Tobii Eyetracker: Ögonstyrning av datorer
– Anders Wilhelmson, Peepoo: Den miljövänliga engångstoaletten
15:25  Teknik och innovationer i nyhetsbevakningen: Susanna Baltscheffsky, chefredaktör Ny Teknik
15:45  Avslutande samtal

Mer information
Johan Sittenfeld, sekreterare Polhemspriskommittén, 070-653 82 05
Lasse Årling, pressekreterare, 070-329 80 08

För anmälan klicka här


Maxad vattenkraft prisas

Yohanna Karnik Macaya från Järfälla får Wimanska priset på 50 000 kronor av Sveriges Ingenjörer för bästa examensarbete på högskoleingenjörsutbildningen – vattennivåreglering i Avesta Lillfors.

När klimatsmart förnybar energi ökar i Sverige ökar också behovet av reglerbar effektproduktion. Där spelar vattenkraften en viktig roll – eftersom den till skillnad mot vind- och solkraft är oberoende av vädret fungerar den som en buffert och gör energitillgången jämnare. Men för att få ut det mesta ur de vattenkraftverk som finns krävs att de regleras på bästa sätt.

Avesta Lillfors är ett litet vattenkraftverk i Dalarna som saknar eget magasin och därför är beroende av flödet från två andra kraftverk som ligger strax uppströms.
Yohanna Karnik Macaya har här utrett olika metoder för att på bästa sätt reglera vattennivån för att säkra en så stabil funktion som möjligt, utan att slita för mycket på mekaniken, och så att maximalt med energi utvinns ur verket.

Examensarbetet ”Vattennivåreglering i Avesta Lillfors” utfördes i samarbete med Fortum Generation AB på högskoleingenjörsprogrammet för elektroteknik på Skolan för Teknik och Hälsa vid KTH i Handen.

Yohanna Karnik Macaya, född 1986 och uppvuxen i Järfälla utanför Stockholm, arbetade inom musikbranschen innan hon läste till högskoleingenjör. Nu är hon produktionsingenjör vid Physical Operations and Trading, Fortums driftcentral i Hjorthagen, varifrån alla Fortums svenska vattenkraftverk styrs.

Yohanna Karnik Macaya wimanska 2015

Wimanska priset delas ut vid Polhemsfesten i Winterviken i Stockholm 17 november, då Sveriges Ingenjörer även delar ut årets Polhemspris.

Högskoleingenjörsutbildningen omfattar 180 högskolepoäng vilket motsvarar tre år och är en yrkesexamen på grundnivå. Som högskoleingenjör arbetar man med olika former av tekniskt utvecklings- och konstruktionsarbete, ofta i nära samarbete med civilingenjörer och andra yrkesgrupper.

För mer information:
Yohanna Karnik Macaya 070-571 72 81
Josefin Utas, sekreterare i Wimanska priskommittén, 070-945 80 53


Hans Björklund sjösätter sitt system

Förra årets prisvinnare Hans Björklund kan unna sig att ta bilen när det regnar. Hans arbete har hittills bidragit till minskade koldioxidutsläpp motsvarande flera gånger det som Sveriges alla bilar släpper ut tillsammans. Nu implementerar han den senaste generationen av sitt kontroll- och skyddssystem för elnät, samtidigt som han klurar på ytterligare förbättringar.

Det har varit ett händelserikt år för ABB-ingenjören Hans Björklund som vann Polhemspriset 2014. I samband med både nomineringen och vinsten fick han mycket uppmärksamhet i massmedia och gratulationerna trillade in från kollegor, släkt och vänner. Senare har han föreläst om sitt arbete i olika sammanhang, bland annat för Svenska Uppfinnareföreningen, under Sveriges Ingenjörers vetenskapsfestival och för kollegor inom ABB.

– Efter hand har jag insett att det ger självförtroende att bli uppskattad på det här sättet. Det finns ju en del tungviktare bland gamla pristagare och det är häftigt att hamna i samma liga, säger Hans Björklund när han summerar året över en kopp kaffe.

Han tycker dock att det mesta rullar på som vanligt nu. Prispengarna har han placerat säkert, guldmedaljen är lagd i bankfacket och trots att han snart fyller 65 har han inga planer på att trappa ner. Arbetet är alldeles för intressant.

– Jag vill vara med och använda ny teknik. Inte sitta hemma och läsa i tidningen om vad andra använder den till, säger Hans Björklund.

MACH 3 levereras nu

Hans Björklund är Corporate Executive Engineer vid divisionen för Power Systems HVDC (högspänd likström) på ABB i Ludvika. Han vann Polhemspriset 2014 för att under många års tid ha utvecklat allt bättre kontroll- och skyddssystem för elnät med hjälp av mikrodatorer. Systemen kallas MACH – Modular Advanced Control System for HVDC – och förra hösten testkördes den tredje generationen, MACH 3, i testhallen i Ludvika.

– Nu har de första kommersiella MACH 3-systemen börjat levererats till kunder och allt fungerar bra. Det amerikanska kraftbolaget BPA:s representant sa nyligen till mig att MACH 3 är ett ”awesome system”, säger Hans Björklund och ler.

Han har även titeln Product Manager Service med uppgift att titta på affärsupplägg för service av anläggningar för kraftöverföringar som byggdes på 1970-, 80- och 90-talen. Anläggningarna är fortfarande i drift, men har behov av service och uppgraderingar, bland annat när det gäller kontroll- och skyddssystem. Hans Björklund tror att många kunder kommer att gå över till MACH 3 de närmaste åren och vill vara med när det sker.

Finns ingen gräns

Samtidigt pågår ett arbete med att göra MACH 3 ännu vassare. Att bara luta sig tillbaka går inte, då går konkurrenterna snart om, och Hans Björklund och hans kollegor saknar inte idéer.

– Det finns nog ingen riktig gräns för vilka funktioner som kan byggas in i kontroll- och skyddssystemen när datorernas prestanda ökar. Man skulle till exempel kunna låta systemet prova flera olika styråtgärder i en given situation och sedan välja den bästa. Det skulle kunna sluka hur mycket beräkningskapacitet som helst, men utvecklingen när det gäller datorprestanda går också allt snabbare hela tiden.

Ett utvecklingsarbete som pågår nu syftar till att lättare att hitta var fel inträffat längs kraftöverföringar som går både ovan och under jord.

– När vi konstruerade MACH 3 la vi in en funktion som spelar in de mönster av pulser som uppstår när en kortslutning sker. Vi tänkte att vi framöver skulle kunna använda mönstren till att hitta felen, men visste inte då hur det skulle gå till. Nyligen fick en kollega i Polen en idé om hur man skulle kunna göra och den testar vi nu i full skala.

Nya material om kanske femton år

I framtiden kan stora förändringar ske när det gäller högspänd likström generellt. Hans Björklund tror att branschen står inför ett teknikskifte om 15-20 år. Viktiga elektroniska komponenter – tyristorer och transistorer – har byggts av kisel i decennier, men nya material börjar nu successivt komma ut från laboratorierna.

– De nya materialen har potential att klara högre spänning, ström och switchfrekvens, vilket gör att mer kraft kan överföras. Effektförlusterna minskar också, samtidigt som komponenterna som behövs blir färre, mindre och på sikt billigare. Sammantaget kommer det här leda till att likströmmen kan konkurrera ut växelströmmen för allt fler kraftöverföringar.

Idag står högspänd likström för mindre än två procent av kraftöverföringarna globalt sett, trots att likström har lägre effektförluster än växelström. Att effektförlusterna är små är särskilt viktigt när avstånden är stora, något som ofta är fallet när det gäller att utnyttja förnyelsebara kraftkällor som sol, vind och vatten. I Norden och andra delar av norra Europa byggs många nya förbindelser med likström redan nu och Hans Björklund hoppas få se smarta elnät baserade på likström mellan länder i framöver.

– Tekniskt är det möjligt nu, men politiskt kommer det kanske att ta tid. Det är många som måste komma överens om upplägget.

Kan lugnt ta bilen ibland

Hans Björklunds arbete har prisats bland annat för att det ger förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling. Hur ser han själv på sin insats för klimat och miljö?

Hans Björklund sträcker sig efter sin dator och bläddrar lugnt fram en bild som visar hur stor minskning av de globala koldioxidutsläppen som hans arbete bidragit till hittills. Totalt överförs idag 95 GW av kraftöverföringar som styrs av kontroll- och skyddssystemet MACH. Av dem är 53 GW till hundra procent förnyelsebar energi, från främst vattenkraft i Kina, Indien, Afrika, Brasilien, Kanada och USA.

– Om motsvarande energi hade genererats med kol skulle det ha släppt ut 360 miljoner ton koldioxid om året. Det är mer än tjugo gånger mer än koldioxidutsläppen från Sveriges alla bilar och lastbilar.
 Vissa av kraftöverföringarna skulle inte ha gått att bygga med växelström, eftersom avstånden till dammarna är för stora, men några överföringar hade kunnat ske med växelström. Då hade dock betydligt mer effekt gått förlorad längs vägen, motsvarande 34 miljoner ton koldioxid om året.

– Beroende på hur man räknar har jag varit med och bidragit till en minskning av koldioxidutsläppen på motsvarande 2-20 gånger vad Sveriges hela fordonsflotta släpper ut. Så när det spöregnar på morgonen behöver jag kanske inte ha jättedåligt samvete för att jag tar bilen, säger Hans Björklund och ler.

 


Testa dina Polhemskunskaper och vinn en Polhemsbok!

Polhemsquiz

Vilken svensk sedel pryds av Christopher Polhem?

1. 20 kr
2. 50 kr
3. 500 kr

Läs mer om motiven på våra sedlar »

 

1925 fick Baltzar von Platen och Carl Munters det ärofyllda Polhemspriset. För vilken uppfinning?

1. Kylskåpet
2. Pacemakern
3. Torktumlaren

Läs mer om svenska uppfinningar »

 

Johan Helmich Roman kallas den svenska musikens fader. Christopher Polhem har samma epitet men i en annan disciplin. Han anses vara…

1. Den svenska industrins fader
2. Den svenska mekanikens fader
3. Den svenska skolans fader

 

Christopher Polhem uppfann Polhemslåset, Stångjärnssaxen och ….

1. Lilla Edets sluss
2. Polhems slussled i Trollhättan
3. T-banestation ”Slussen” i Stockholm

Så fungerar en sluss » 

 

Vem fick Polhemspriset för rökavvänjningsmedlet Nicorette?

1. Hannes Alvén
2. Martin Timell
3. Ove Fernö

Se filmen om uppfinningen Nicorette och andra filmer här »

 

Vilken svensk teknisk uppfinning anser du borde få Polhemspriset?

E-posta ditt svar till polhemspriset@sverigesingenjorer.se och vinn en Polhemsbok!