Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på LinkedIn Meny
Polhems Medalj

Aktuellt om Polhemspriset


Polhemsprisutdelningen 2022 – ett minst sagt bubblande arrangemang!

Årets arrangemang gick i matens och den hållbara livsmedelsproduktionens tecken.

Kvällen den 9 november fick vi återigen möjlighet att hylla ingenjörskonsten i samband med årets Polhemsprisutdelning. Festligheterna gick av stapeln i ståtliga Münchenbryggeriets lokaler i Stockholm, vilket gick helt i linje med festens tema: hållbar livsmedelsproduktion.

Under kvällen delades tre priser ut. Wimanska priset för bästa examensarbete på högskoleingenjörsnivå tilldelades Martin Larsson och Hannes Olsson från Högskolan i Gävle. Tim Yngesjö från Linköpings universitet tilldelades Lilla Polhemspriset för bästa examensarbete på civilingenjörsnivå. Och, som kronan på verket; Staffan Gestrelius förärades med årets Polhemspris för programvaran Qlikview.

Här nedan ser du ett urval av kvällens alla festbilder! Har du fastnat på bild?

Bilder: Pernilla Pettersson,
fotografpernillap.com


Innovatör får Polhemspriset för visualisering av stora datamängder

Staffan Gestrelius tilldelas 2022 års Polhemspris för sin framgångsrika, och visuella mjukvara Qlikview som kombinerar data från många källor.

Nu belönas han av Sveriges Ingenjörer med landets finaste tekniska utmärkelse och en prissumma på 250 000 kronor.

– Att kunna hantera och förstå all den data som produceras av våra IT-system blir allt viktigare inte bara för företag utan för hela samhället. Qlikview är en föregångare som visar hur visualisering av data kan hjälpa människor att bättre förstå sin omvärld, säger Ulrika Lindstrand förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer.

Redan under tidigt 1990-tal fick Staffan Gestrelius och hans kollega Björn Berg idén till programvaran Qlikview för att ge kvalitativ omvärldsanalys inför viktiga affärsbeslut. De ville kombinera den mänskliga förmågan att intuitivt se sammanhang med visualisering av data från många olika källor. Till en början var datorerna inte kraftiga nog för att hantera all den data och grafik som programmet krävde, men mot slutet av 1990-talet kom snabbare processorer som gjorde att investerarna kom och en satsning i USA kunde inledas.

– Jag är verkligen stolt över att tilldelas Polhemspriset för Qlikview. Att synliggöra data på ett nytt sätt visade sig vara en attraktiv idé som fått företaget att leva kvar än idag, säger Staffan Gestrelius.

Bolaget heter numera Qlik. Efter att ha fått vind i seglen i början av 2000-talet börsnoterades företaget på Nasdaq 2010 och köptes 2016 ut från börsen av stora investerare. Värderingen på bolaget var då cirka 25 miljarder kronor och bolaget har nu cirka 50 000 kunder i mer än 100 länder.

Staffan Gestrelius är civilingenjör i teknisk fysik från Lund och i dag docent i medicinsk fysiologi. Han är grundare och var VD för QlikTech under 6 år. Han grundade senare Capish, som är ett mjukvarubolag inriktat på att visualisera kliniska data från vården. Där är han idag chefsforskare och styrelsemedlem. Björn Berg, som nämnts ovan, gick bort 2013 och är speciellt omnämnd i årets polhemsprismotivering, då priset inte delas ut postumt.

Om Polhemspriset

Sveriges Ingenjörer delar varje år ut Polhemspriset, som är Sveriges äldsta tekniska utmärkelse. Priset delas ut för teknisk innovation på hög nivå eller för en genialisk lösning av ett tekniskt problem. Innovationen ska finnas tillgänglig på den öppna marknaden och vara konkurrenskraftig.

Pristagare belönas med 250 000 kronor och Polhemsmedaljen i guld.

Bland tidigare pristagare märks bl.a. Baltzar von Platen och Carl Munthers för kylskåpet (1925), Håkan Lans för GPS (1995), Petra Wadström för vattenrenaren Solvatten (2013) och Ludvig Strigeus för tekniken bakom Spotify (2020).


Bättre metod för 3D-kartor ger ingenjör Lilla Polhemspriset

Tim Yngesjö tilldelas Lilla Polhemspriset för sitt examensarbete om hur tvådimensionella satellitkartor kan göras tredimensionella. 3D-modeller av jordytan har många användbara tillämpningar som till exempel stadsplanering och projektering av infrastruktur.

Priset består av 50 000 kronor och ett diplom.

– Tim Yngesjö har tillämpat de allra senaste metoderna för maskininlärning för att ge volym åt platta kartor. Resultaten är slående och visar tydligt fördelarna med hans innovativa idé att använda AI-teknik på ett etablerat område, säger Ulrika Lindstrand förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer.

Utgångspunkter i examensarbetet har varit satellitfoton och flygfoton med återgivning i 3D, som tagits fram med befintliga metoder för att skapa djupverkan. Maskininlärningen går till så att programmet tränas i att rendera nya 3D-bilder från dessa bilder tagna från luften eller rymden. Bilderna ska ge en återgivning som är så lik förlagan som möjlig, eller bättre. Det inlärda kan sedan tillämpas på andra bilder. Tim Yngesjös resultat visar att maskininlärning kan användas för att förutse och rendera korrekt djup i kartorna.

Tim Yngesjö växte upp i Nyköping, är 25 år gammal och tog examen från Linköpings Universitet 2021. Han skrev sitt examensarbete på Maxar International Sweden, där han också fick jobb direkt efter examen som mjukvaruutvecklare. Under studietiden tillbringade han ett år på Stanford University. Han bor i Linköping.

Ur priskommitténs motivering:

Examensarbetet visar på möjligheterna att använda inlärningsbaserad artificiell intelligens för att nyttiggöra de stora databaser som finns med 2D-data från satellitbilder. Yngesjös examensarbete är ett utmärkt exempel på hur AI-tekniker kan kombineras i etablerade domäner och på så sätt skapa betydelsefullt mervärde.

Läs mer hos Sveriges Ingenjörer


Exjobb om svarvning ger ingenjörer Wimanska priset

Martin Larsson och Hannes Olsson belönas med Wimanska priset för landets bästa examensarbete på högskoleingenjörsutbildningen. De får priset för arbetet med att optimera komponenter som behövs vid svarvning.

Priset består av 50 000 kronor och ett diplom.

– Martin Larssons och Hannes Olssons fina exjobb är ett bra exempel på det vi så ofta kallar ingenjörskonst. De har använt matematiska modeller för att förbättra tekniken så maskinerna blir bättre och kostnaderna sjunker, vilket utgör en grund för produktutveckling, säger Ulrika Lindstrand förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer.

Inom industrin används ofta svarvar för att ta fram mekaniska komponenter. På samma sätt som man spänner fast trästycket i skolans träslöjd måste industriella svarvare sätta fast arbetsstyckena ordentligt i svarven, och därmed göra det möjligt att använda skärverktyg utan att till exempel deformera det som svarvas. För precision och stabilitet används då så kallade stöddockor.

I examensarbetet har Martin Larsson och Hannes Olsson med hjälp av matematiska algoritmer optimerat egenskaperna hos dessa helt nödvändiga komponenter. De har använt sig av tre olika optimeringsalgoritmer, vilket lett till ett resultat som skulle kunna göra deras förslag till stöddocka marknadsledande.

Martin Larsson och Hannes Olsson tog examen 2021 från Högskolan i Gävle på högskoleingenjörsprogrammet, inriktning maskinteknik.

Martin Larsson kommer från orten Lingbo i Hälsingland, jobbar på Sandvik Mining and Rock Solutions, där han deltar i utvecklingen av framtidens bergborrverktyg.

Hannes Olsson är född och uppvuxen i Gävle. Han jobbar nu på det tekniska konsultföretaget Etteplan i Gävle där han designar mekaniska konstruktioner: från små detaljer till hela maskiner.

Ur priskommitténs motivering

Arbetet visar prov på en rik och väl balanserad tillämpning av olika ingenjörsmetoder för framgångsrik produktutveckling inom industrin. Förutom användbarhet, hållfasthet och teknisk prestanda så tas hänsyn till ett större sammanhang av marknad, konkurrerande teknologi, produktens komplexitet, kompatibilitet med nuvarande system samt tillverkningsvänlighet.

Läs mer hos Sveriges Ingenjörer


Äntligen fick vi möjlighet att ses!

Efter ett års uppehåll på grund av pandemin fick vi den 3 december 2021 äntligen möjlighet att träffas igen för att fira vetenskapen och hylla innovationskonsten i samband med årets Polhemsprisutdelning.

2021 års Polhemspris tilldelades Rickard Öste och Angeliki Triantafyllou för innovativ produktion av havrebaserade livsmedel.

Under kvällen delades även Sveriges Ingenjörers Lilla Polhemspris ut till Daniel Nilsson för bästa examensarbete på civilingenjörsnivå och Wimanska priset tilldelades Oscar Thörn för bästa examensarbete på högskoleingenjörsnivå.

Festligheterna, som ägde rum i Fryshusets lokaler i Stockholm, uppmärksammade även vikten av inkludering och att ge alla barn en möjlighet att växa upp till att bli en framtidens Polhem, eller för den delen basketproffs, dansare eller modedesigner.


Innovatörer av havrebaserade livsmedel tilldelas Polhemspriset 2021

Rickard Öste och Angeliki Triantafyllou har genom sina havrebaserade livsmedel lagt grunden till livsmedelskoncernen Oatly, och visat hur livsmedelsinnovationer kan spridas i världen. Nu belönas de av Sveriges Ingenjörer med landets finaste tekniska utmärkelse och en prissumma på 250 000 kronor.

– Det är en fantastisk ära att få ett pris som så många framstående svenska ingenjörer fått tidigare. Jag är verkligen stolt! säger Rickard Öste, Polhemspristagare 2021. 

Redan 1989 inleddes forskningen som ledde fram till en ny sorts havredryck som både kunde drickas och utgöra bas i andra livsmedel. Drycken skapas genom en mältningsprocess där en patenterad enzymblandning bryter ned stärkelsen i en blandning av vatten och havre. Enzymblandningarna styr sötma, fyllighet och konsistens.

– Det är en stor ära att få Polhemspriset. Innovation och nya tekniker är oerhört viktiga för att skapa livsmedel med unika egenskaper och på så sätt tackla de utmaningar som vi står inför globalt, säger Angeliki Triantafyllou, Polhemspristagare 2021.

Rickard Öste betraktas som uppfinnare av havredrycken tillsammans med Angeliki Triantafyllou. Deras samarbete och den avgörande vidareutvecklingen lade grunden till de produkter som i dag finns på marknaden. Innovationerna flyttade de havrebaserade livsmedlen från hälsokosthyllan till den bästa placeringen i våra affärer, till restauranger och till många människors kylskåp. Oatlys produkter säljs i ett 20-tal länder och företaget är sedan våren 2021 noterat på New York-börsen.

– Det som började som ett försök att ge laktosintoleranta en ersättning till mjölk har sedan utvecklats vidare och finns nu på en global marknad. Det visar hur stor potentialen är för innovativa lösningar inom livsmedelsindustrin, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande, Sveriges Ingenjörer.

Läs hela pressmeddelandet på Via TT.


Bättre optisk pincett ger Daniel Nilsson Lilla Polhemspriset

Lilla Polhemspriset tilldelas i år ingenjören Daniel Nilsson för hans arbete med optiska pincetter. Priset som går till årets bästa examensarbete på utbildningen till civilingenjör delas ut av Sveriges Ingenjörer och består av 50 000 kronor och ett diplom.

– Daniel Nilsson har i ett grundligt exjobb lyckats bygga upp ett nytt system som förbättrar redan kända tekniker för optiska pincetter. Hans arbete gynnar sannolikt forskningen på området under många år framöver, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande, Sveriges Ingenjörer.

En optisk pincett är ett verktyg som använder ljus för att fånga mycket små objekt. Den är konstruerad av en laser som genom sitt strålningstryck och en lins kan fås att fixera mycket små föremål i en optisk fälla. Tekniken belönades 2018 med Nobelpriset i fysik. Utvecklingen av tekniken har gjort det möjligt att studera levande system som bakterier, virus och extremt små objekt som enskilda molekyler i levande celler.

Daniel Nilsson är 26 år gammal, bor i Örnsköldsvik, och är doktorand på institutionen för fysik vid Umeå universitet.

Ta del av Daniel Nilssons examensarbete

Läs pressmeddelandet på Via TT

Livesändning 2 december

Daniel Nilsson deltar den 2 december i ett livesänt event på Sveriges Ingenjörers Youtube-kanal (samt här på polhemspriset.se) Då sker även utdelning av Polhemspriset – Sveriges finaste och äldsta tekniska utmärkelse. Vid det digitala evenemanget deltar bland andra Sofie Lindblom, innovationsexpert; Claudia Olsson, Stellar Capacity; Elin Tornblad, Potato Plastic och Bzzt; Joel Hellermark, VD Sana Labs; Maria Persson Gulda, teknikchef H2 Green Steel; Robert Falck, VD Einride och Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer.


Examensarbete om AI-styrd trummaskin ger ingenjör Wimanska priset

Oscar Thörn belönas med Wimanska priset för landets bästa examensarbete på högskoleingenjörsutbildningen. Han får priset för sitt utvecklingsarbete av en AI-styrd trummaskin som skulle kunna ackompanjera en jazzpianist.

Priset består av 50 000 kronor och ett diplom.

– Oscar Thörn har försökt få en maskin att generera musik som ska vara njutbar för oss människor. Han har med nya angreppssätt tagit sig an problemen och fört forskningen inom området framåt, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer.

Oscar Thörn är 27 år gammal och kommer från Örebro. Examensarbetet utfördes på högskoleingenjörsprogrammet vid Örebro Universitet, inriktning datateknik. Sedan dess har han läst en Master of Science i datavetenskap vid Georgia Institute of Technology. Han jobbar nu på startupföretaget Neurolearn, som är inriktat på industriell AI och applikationer för datorseende.

Livesändning 2 december

Oscar Thörn deltar 2 december i en livesändning på Sveriges Ingenjörers Youtube-kanal. Då kommer även årets Polhemspristagare att tillkännages. Polhemspriset är Sveriges finaste och äldsta tekniska utmärkelse.

Läs pressmeddelandet på Via TT


Ludvig Strigeus tilldelas Polhemspriset 2020

Ludvig Strigeus innovationer har flyttat fram gränserna för digital medieanvändning. Som hjärnan bakom den tekniska plattformen för Spotify och flera andra unika programvaror har han skrivit historia. 

Ludvig Strigeus belönas med 2020 års Polhemspris för sina exemplariska färdigheter och briljans i förmågan att utveckla programvaror som fått stor spridning.

Redan 2006 anslöt han till Spotify och fick en central roll i utvecklingen av musiktjänstens tekniska plattform. Ludvig Strigeus programmerade exempelvis helt på egen hand Spotify-applikationens musikstreaming samt dess Windows-gränssnitt. Just Spotifys tekniska lösning anses vara en av framgångsfaktorerna till techbolagets internationella succé.

– Idag är möjligheten att lyssna på musik när och var som helst självklar för de flesta. Med effektiv programkod har Ludvig Strigeus flyttat fram gränserna för vad vi förväntar oss av mjukvara i allmänhet. Hans förmåga att utveckla avancerade applikationer med förvånansvärt lite datorkraft är kolossalt imponerande, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer.

Ludvig är upphovsman till flera framstående datorprogram. Han ligger bland annat bakom µTorrent, ett gratisprogram för att ladda hem filer. Sedan det lanserades 2005 har det växt sig enormt populärt med hundratals miljoner användare.

Läs hela pressmeddelandet

Se filmen om historien bakom och när Ludvig tar emot sitt pris i den digitala utdelningen av Polhemspriset 2020:


Koncept för nästa generations teleskophandtag för resväskor belönas med Wimanska priset

Lisa Medbo och Fredrik Olsson från Mittuniversitetet har belönats med 50 000 för sitt examensarbete där de utvecklat och undersökt koncept för steglös justering av teleskophandtag för hjulförsedda resväskor. Målet var att förbättra ergonomi och användarupplevelse och deras examensarbete har åstadkommit betydliga framsteg i utvecklingen av nästa generations teleskophandtag till resväskor.

Examensarbetet genomsyras av ingenjörsmässighet både till innehåll och form. Principlösningar har undersökts genom att handgripligen plocka isär existerande handtag, kamerastativ och teleskopstavar. Projektet initierades av företaget Thule Sweden AB som arbetar med transportlösningar för personliga föremål, däribland exempelvis resväskor.

Ta del av Lisas och Fredriks examensarbete

Läs pressmeddelandet på Via TT