Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på LinkedIn Meny
Polhems Medalj

Aktuellt om Polhemspriset


Ludvig Strigeus tilldelas Polhemspriset 2020

Ludvig Strigeus innovationer har flyttat fram gränserna för digital medieanvändning. Som hjärnan bakom den tekniska plattformen för Spotify och flera andra unika programvaror har han skrivit historia. 

Ludvig Strigeus belönas med 2020 års Polhemspris för sina exemplariska färdigheter och briljans i förmågan att utveckla programvaror som fått stor spridning.

Redan 2006 anslöt han till Spotify och fick en central roll i utvecklingen av musiktjänstens tekniska plattform. Ludvig Strigeus programmerade exempelvis helt på egen hand Spotify-applikationens musikstreaming samt dess Windows-gränssnitt. Just Spotifys tekniska lösning anses vara en av framgångsfaktorerna till techbolagets internationella succé.

– Idag är möjligheten att lyssna på musik när och var som helst självklar för de flesta. Med effektiv programkod har Ludvig Strigeus flyttat fram gränserna för vad vi förväntar oss av mjukvara i allmänhet. Hans förmåga att utveckla avancerade applikationer med förvånansvärt lite datorkraft är kolossalt imponerande, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer.

Ludvig är upphovsman till flera framstående datorprogram. Han ligger bland annat bakom µTorrent, ett gratisprogram för att ladda hem filer. Sedan det lanserades 2005 har det växt sig enormt populärt med hundratals miljoner användare.

Läs hela pressmeddelandet

Se filmen om historien bakom och när Ludvig tar emot sitt pris i den digitala utdelningen av Polhemspriset 2020:


Koncept för nästa generations teleskophandtag för resväskor belönas med Wimanska priset

Lisa Medbo och Fredrik Olsson från Mittuniversitetet har belönats med 50 000 för sitt examensarbete där de utvecklat och undersökt koncept för steglös justering av teleskophandtag för hjulförsedda resväskor. Målet var att förbättra ergonomi och användarupplevelse och deras examensarbete har åstadkommit betydliga framsteg i utvecklingen av nästa generations teleskophandtag till resväskor.

Examensarbetet genomsyras av ingenjörsmässighet både till innehåll och form. Principlösningar har undersökts genom att handgripligen plocka isär existerande handtag, kamerastativ och teleskopstavar. Projektet initierades av företaget Thule Sweden AB som arbetar med transportlösningar för personliga föremål, däribland exempelvis resväskor.

Ta del av Lisas och Fredriks examensarbete

Läs pressmeddelandet på Via TT


Prototyp för drönarbaserat söksystem gav årets Lilla Polhemspris

Varje år omkommer nära 200 människor i lavinolyckor i Europa. Den stora utmaningen är att snabbt och effektivt lokalisera olyckdrabbade. Det kräver att man snabbt kan söka stora områden som är besvärliga att ta sig fram i. Med användning av modern teknik som lavinsändare skulle chansen att överleva öka drastiskt.

Richard Hedlund från Uppsala universitet har fått Lilla Polhemspriset med en prissumma på 50 000 kronor för sitt examensarbete ”Design of a UAV-based radio receiver for avalanche beacon detection using software defined radio and signal processing”. Det är en del i ett projekt som tittar på hur modern radioteknologi och signalbehandling kan användas tillsammans med drönare, för att snabbt och systematiskt söka av ett stort område på kort tid.

I examensarbetet fokuserar Richard på designen av den lavindetektor, i form av en avancerad radiomottagare, som monteras på drönaren. Radiomottagaren är utformad och optimerad på ett sådant sätt att den ska kunna detektera signaler från lavinsändare begravda i snön.

Arbetet har resulterat i en första fungerande prototyp som kan ligga till grund för ett framtida drönarbaserat söksystem och är ett viktigt och lovande bidrag till framtidens teknologi för snabb lokalisering av lavinoffer.

Ta del av Richards examensarbete

Läs pressmeddelandet på Via TT


Ingenjörskonsten hyllades i samband med Polhemsfesten 2019

Den 6 november gick årets Polhemsfest av stapeln på Clarion Hotel i Stockholm. Innovatörerna bakom MIPS var på plats för att ta emot sina medaljer. Under kvällen delades även Lilla Polhemspriset och Wimanska priset ut.

Peter Halldin, Hans von Holst och Svein Kleiven tog igår kväll emot årets Polhemspris för sin innovation MIPS, hjälmtekniken som imiterar hjärnans eget skyddssystem.

Förra årets Polhemsvinnare Lars Stigsson och Valeri Naydenov överräckte priset till årets pristagare.

Under kvällen delades även Lilla Polhemspriset ut till Karl Fredrik Erliksson och Richard Bai för bästa examensarbete på civilingenjörsutbildningen och Wimanska priset till Erik Karlsson för examensarbete på högskoleingenjörsutbildningen.

Läs pressmeddelandena för respektive pris via TT:

Polhemspriset 2019

Lilla Polhemspriset 2019

Wimanska priset 2019


Säkerhetshöjande algoritm för självkörande fordon ger Lilla Polhemspriset

Karl Fredrik Erliksson och Richard Bai prisas av Sveriges Ingenjörer med 50 000 kronor för bästa examensarbete på civilingenjörsutbildningen.

Examensarbetet Motion Planning using Positively Invariant Sets on a Small-Scale Autonomous Vehicle utfördes vid Institutionen för reglerteknik, på LTH vid Lunds universitet. Pristagarna har i arbetet studerat och vidareutvecklat en säkerhetshöjande algoritm som styr rutter för autonoma fordon.

Läs pressmeddelandet via TT


Automatiserad odling i luften ger Wimanska priset 2019

Erik Karlsson från Växjö får Wimanska priset på 50 000 kronor av Sveriges Ingenjörer för bästa examensarbete på högskoleingenjörsutbildningen.

Erik Karlsson har undersökt möjligheterna att effektivisera resursanvändning och automatisera processen vid odling av grönsaker. Examensarbetet Automatisk aeroponisk odling utfördes på högskoleingenjörsprogrammet i elektroteknik vid Högskolan i Halmstad.

Läs pressmeddelandet via TT


Polhemspriset 2019 till innovatörer bakom unik hjälmteknik

Sveriges Ingenjörers Polhemspris 2019 delas av Peter Halldin, Hans von Holst och Svein Kleiven, samtliga verksamma vid avdelningen för Neuronik vid KTH.

MIPS (Multi-directional Impact Protection System) är hjälmlösningen som imiterar hjärnans eget skyddssystem och reducerar risken för hjärnskador. Nu belönas forskartrion bakom den unika hjälmteknologin med Sveriges äldsta och finaste tekniska utmärkelse och prissumman på 250 000 kronor.

– MIPS är ett fantastiskt prov på teknisk innovation som gör skillnad i vardagen genom förbättrad säkerhet för motionärer och yrkesfolk, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer.

Läs pressmeddelandet via TT


Nominera till Polhemspriset 2019

Vem tycker du ska få Polhemspriset?
Ingenjörer leder utvecklingen av miljökoncept, internet, mobiltelefoni och rymdfärder. Det är till ingenjörerna vi sätter hoppet om framtidslösningar för hållbarhet i klimatutveckling och samhälle. Detta är något som vi tycker ska uppmärksammas.

Alla har möjlighet att lämna förslag till Polhemspriset och du kan nominera en eller flera personer. Innovationen ska finnas tillgänglig på den öppna marknaden, vara konkurrenskraftig och uthålligt miljövänlig.

Vill du nominera någon är du välkommen att mejla ditt förslag till polhemspriset@sverigesingenjorer.se


Polhemsfesten 2018

Lars Stigsson och Valeri Naydenov tilldelas årets Polhemspris för sin unika innovation för framställning av talldiesel som drastiskt kan minska fossila koldioxidutsläpp. Förra årets pristagare Daniel Stenberg överlämnade Polhemsmedaljen till Lars Stigsson och Valeri Naydenov den 14 november på At Six.

Under kvällen delades även Lilla Polhemspriset ut till Fredrik Präntare för bästa examensarbete på civilingenjörsutbildning och Wimanska priset till Lisa Johansson för bästa examensarbete på högskoleingenjörsutbildningen.


Polhemspriset till talldieselns skapare

Polhemspriset 2018 går till Lars Stigsson och Valeri Naydenov. De får priset för att de gemensamt har utvecklat en teknik som gör det möjligt att tillverka stora mängder grön diesel. Råvaran är en restprodukt från massaindustrin som hittills haft ett lågt ekonomiskt värde.

Bra för miljön, för klimatet. Och för svensk ekonomi.

Genom åren har det funnits ett antal förslag om hur vi ska kunna ersätta fossila drivmedel med grönare och klimatvänligare varianter. De flesta har misslyckats, ibland för att tekniken inte har fungerat men oftare för att tiden inte har varit mogen.

Det finns ett lysande undantag. Tack vare ett målmedvetet arbete är det nu möjligt att producera diesel från den mörkbruna, trögflytande och svavelhaltiga råtalloljan. En restprodukt från pappersmasseindustrin som få tidigare har haft intresse av. Åtminstone inte som råvara för drivmedel.

Lika imponerande är tiden, på ett drygt decennium har idéen tagit sig hela vägen till en marknadsframgång. Männen som lyckades med det är Lars Stigsson och Valeri Naydenov, en insats som de nu belönas med Polhemspriset för.

Lars Stigsson, som är kemi-ingenjör utbildad vid Lunds tekniska högskola, har under 40 år nästan alltid på ett eller annat sätt arbetat med energiteknik, ofta inom skogsindustrin.

Bland annat har han utvecklat en förgasningsteknik som kan användas för att omvandla massaindustrins svartlut till syntesgas. En gas som i sin tur kan bli till en lång rad olika produkter, bland annat drivmedel.

– Tyvärr var vi lite för tidigt ute, framförallt saknades en fungerande lagstiftning. Utan ett långsiktigt politiskt ramverk går det inte att få finansiärer till den här typen av projekt.

I början av 2000-talet hittade Lars Stigsson kemisten Valeri Naydenov på Luleå tekniska universitet. Han är från Bulgarien men hade kommit till Sverige för att doktorera. Sedan dess har de båda haft ett nära samarbete, först med förgasningstekniken och senast med det talloljeprojekt som de nu får Polhemspriset för.

– Valeri är en seriös kemist med stor förmåga att ta sig an alla de utmaningar vi har haft genom åren. Hans analytiska tänkande har varit ovärderlig för vår framgång, säger Lars Stigsson.

Arbetet med talloljan började omkring 2005. Först utvann de växtsteroler, en produkt som många åtrår eftersom det bland annat kan användas för att sänka kolesterolhalten i blod.

– Parallellt fick jag en tanke om att man skulle kunna använda fettsyran i talloljan för att göra biodiesel. Att vi lyckades beror på att vi har utnyttjat våra olika styrkor för att ta projektet i mål, säger Valeri Naydenov.

Lars tände på idéen och 2007 hade de tagit fram ett tekniskt koncept som de både trodde på. Efter en del turer, inte minst med banker, kunde SunPine, det företag som Lars grundat för projektet, redan 2008 börja bygga en fabrik i Piteå hamn tillsammans med industriparterna Preem, Sveaskog och Södra Skogsägarna.

– Allt har gått rekordsnabbt. Kanske gick det till och med lite för fort, när fabriken stod klar 2010 hade vi en hel del barnsjukdomar att brottas med. Men vi löste dem och idag har vi en effektiv produktion med god ekonomi, säger Lars Stigsson.

I dag produceras cirka 100 miljoner liter talldiesel per år vid fabriken i Piteå. Den skeppas senare till Preems raffinaderi i Göteborg där den upparbetats till en Svanenmärkt förnybar fordonsdiesel. Dagens produktion av talldiesel betyder att utsläppen av fossil koldioxid varje år minskar med 250 000 ton. Det motsvarar ungefär 157 000 dieselbilars koldioxidutsläpp per år.

En kapacitet som kommer att ökas med 50 procent när en ny produktionslinje öppnas 2020.

Ur talloljan utvinner SunPine även harts, bioolja och terpentin. Det betyder att SunPines anläggning idag är ett fungerande bioraffinaderi med flera produkter. Likheten mellan ett bioraffinaderi och ett oljeraffinaderi är stora. I båda stoppar man in med en komplex råvara i ena änden och får ut en rad olika förädlade produkter i den andra. Den stora skillnaden är att produkterna från bioraffinaderiet både är miljövänliga och klimatsmarta.

En förklaring att Lars Stigssons har lyckats, menar många, är att hans arbetssätt är unikt. Han är både en idéspruta och innovatör samtidigt som han har förmåga att hitta samarbetspartners som är villiga att ställa upp som finansiärer. Lika viktigt är att Lars och Valeri har kompletterat varandra på ett fruktbart sätt.

– Vi har haft en del svårigheter på vägen, inte minst var det inledningsvis besvärligt att få till en fungerande lösning för att få bort svavlet från talloljedieseln. I samarbete med Preems processtekniker fann vi en mycket bra lösning och idag produceras marknadens bästa fordonsdiesel som möter alla hållbarhetskrav och som kan användas i alla dieselmotorer.

Idag är Valeri utvecklingschef på SunPine AB medan Lars sitter i dess styrelse. Båda arbetar aktivt med att vidareutveckla verksamheten samtidigt som Lars, som den entreprenörssjäl han är, har en rad andra utvecklingsprojekt på gång kring biodrivmedelsproduktion från skogsråvara.

– Tiden är nog mogen för förgasning nu men jag är även igång med några helt nya satsningar utanför bioenergiområdet, säger Lars.

Om dem vill han inte prata så mycket men så mycket är känt att ett projekt handlar om att utveckla cellulosabaserade tyger tillsammans med IKEA och H&M. Något som kan bli hur stort som helst viskas det om i branschen.

En sak till förenar Lars och Valeri, de är båda överväldigade över att ha fått årets Polhemspris.

– Jag fick nypa mig i armen när jag fick beskedet. Tänk att få vara med i den fina samling av personer som har förärats priset, säger Lars Stigsson.

– För mig känns det helt overkligt, men naturligtvis mycket inspirerande för mitt fortsatta arbete, säger Valeri Naydenov.

Text: Per Westergård
per.westergard@telia.com
tel: 0708449792