Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på LinkedIn Meny
Polhems Medalj

Aktuellt om Polhemspriset


Polhemspriset till talldieselns skapare

Polhemspriset 2018 går till Lars Stigsson och Valeri Naydenov. De får priset för att de gemensamt har utvecklat en teknik som gör det möjligt att tillverka stora mängder grön diesel. Råvaran är en restprodukt från massaindustrin som hittills haft ett lågt ekonomiskt värde.

Bra för miljön, för klimatet. Och för svensk ekonomi.

Genom åren har det funnits ett antal förslag om hur vi ska kunna ersätta fossila drivmedel med grönare och klimatvänligare varianter. De flesta har misslyckats, ibland för att tekniken inte har fungerat men oftare för att tiden inte har varit mogen.

Det finns ett lysande undantag. Tack vare ett målmedvetet arbete är det nu möjligt att producera diesel från den mörkbruna, trögflytande och svavelhaltiga råtalloljan. En restprodukt från pappersmasseindustrin som få tidigare har haft intresse av. Åtminstone inte som råvara för drivmedel.

Lika imponerande är tiden, på ett drygt decennium har idéen tagit sig hela vägen till en marknadsframgång. Männen som lyckades med det är Lars Stigsson och Valeri Naydenov, en insats som de nu belönas med Polhemspriset för.

Lars Stigsson, som är kemi-ingenjör utbildad vid Lunds tekniska högskola, har under 40 år nästan alltid på ett eller annat sätt arbetat med energiteknik, ofta inom skogsindustrin.

Bland annat har han utvecklat en förgasningsteknik som kan användas för att omvandla massaindustrins svartlut till syntesgas. En gas som i sin tur kan bli till en lång rad olika produkter, bland annat drivmedel.

– Tyvärr var vi lite för tidigt ute, framförallt saknades en fungerande lagstiftning. Utan ett långsiktigt politiskt ramverk går det inte att få finansiärer till den här typen av projekt.

I början av 2000-talet hittade Lars Stigsson kemisten Valeri Naydenov på Luleå tekniska universitet. Han är från Bulgarien men hade kommit till Sverige för att doktorera. Sedan dess har de båda haft ett nära samarbete, först med förgasningstekniken och senast med det talloljeprojekt som de nu får Polhemspriset för.

– Valeri är en seriös kemist med stor förmåga att ta sig an alla de utmaningar vi har haft genom åren. Hans analytiska tänkande har varit ovärderlig för vår framgång, säger Lars Stigsson.

Arbetet med talloljan började omkring 2005. Först utvann de växtsteroler, en produkt som många åtrår eftersom det bland annat kan användas för att sänka kolesterolhalten i blod.

– Parallellt fick jag en tanke om att man skulle kunna använda fettsyran i talloljan för att göra biodiesel. Att vi lyckades beror på att vi har utnyttjat våra olika styrkor för att ta projektet i mål, säger Valeri Naydenov.

Lars tände på idéen och 2007 hade de tagit fram ett tekniskt koncept som de både trodde på. Efter en del turer, inte minst med banker, kunde SunPine, det företag som Lars grundat för projektet, redan 2008 börja bygga en fabrik i Piteå hamn tillsammans med industriparterna Preem, Sveaskog och Södra Skogsägarna.

– Allt har gått rekordsnabbt. Kanske gick det till och med lite för fort, när fabriken stod klar 2010 hade vi en hel del barnsjukdomar att brottas med. Men vi löste dem och idag har vi en effektiv produktion med god ekonomi, säger Lars Stigsson.

I dag produceras cirka 100 miljoner liter talldiesel per år vid fabriken i Piteå. Den skeppas senare till Preems raffinaderi i Göteborg där den upparbetats till en Svanenmärkt förnybar fordonsdiesel. Dagens produktion av talldiesel betyder att utsläppen av fossil koldioxid varje år minskar med 250 000 ton. Det motsvarar ungefär 157 000 dieselbilars koldioxidutsläpp per år.

En kapacitet som kommer att ökas med 50 procent när en ny produktionslinje öppnas 2020.

Ur talloljan utvinner SunPine även harts, bioolja och terpentin. Det betyder att SunPines anläggning idag är ett fungerande bioraffinaderi med flera produkter. Likheten mellan ett bioraffinaderi och ett oljeraffinaderi är stora. I båda stoppar man in med en komplex råvara i ena änden och får ut en rad olika förädlade produkter i den andra. Den stora skillnaden är att produkterna från bioraffinaderiet både är miljövänliga och klimatsmarta.

En förklaring att Lars Stigssons har lyckats, menar många, är att hans arbetssätt är unikt. Han är både en idéspruta och innovatör samtidigt som han har förmåga att hitta samarbetspartners som är villiga att ställa upp som finansiärer. Lika viktigt är att Lars och Valeri har kompletterat varandra på ett fruktbart sätt.

– Vi har haft en del svårigheter på vägen, inte minst var det inledningsvis besvärligt att få till en fungerande lösning för att få bort svavlet från talloljedieseln. I samarbete med Preems processtekniker fann vi en mycket bra lösning och idag produceras marknadens bästa fordonsdiesel som möter alla hållbarhetskrav och som kan användas i alla dieselmotorer.

Idag är Valeri utvecklingschef på SunPine AB medan Lars sitter i dess styrelse. Båda arbetar aktivt med att vidareutveckla verksamheten samtidigt som Lars, som den entreprenörssjäl han är, har en rad andra utvecklingsprojekt på gång kring biodrivmedelsproduktion från skogsråvara.

– Tiden är nog mogen för förgasning nu men jag är även igång med några helt nya satsningar utanför bioenergiområdet, säger Lars.

Om dem vill han inte prata så mycket men så mycket är känt att ett projekt handlar om att utveckla cellulosabaserade tyger tillsammans med IKEA och H&M. Något som kan bli hur stort som helst viskas det om i branschen.

En sak till förenar Lars och Valeri, de är båda överväldigade över att ha fått årets Polhemspris.

– Jag fick nypa mig i armen när jag fick beskedet. Tänk att få vara med i den fina samling av personer som har förärats priset, säger Lars Stigsson.

– För mig känns det helt overkligt, men naturligtvis mycket inspirerande för mitt fortsatta arbete, säger Valeri Naydenov.

Text: Per Westergård
per.westergard@telia.com
tel: 0708449792