Lennart Lindblad – Polhemsvinnare med livlig fantasi
– Att jag förärades Polhemspriset var kanske mitt livs största överraskning, menar Lennart Lindblad, grundare av företaget Autoliv.
Förvåningen beror på att han inte kan se sig själv som någon märkvärdig person. En uppfattning som alla de miljontals människor som tack vare hans säkerhetsbälte har överlevt en bilolycka förmodligen inte delar.
Med ålderns rätt tillåter sig Lennart Lindblad nu att ta det lite lugnare. Till exempel går han inte längre upp mitt i natten när det dyker upp en idé i hans huvud. Istället nöjer han sig med en enkel anteckning. Ritpapper plockar han numera bara fram under dagtid, men inte innan morgongymnastiken är avklarad.
– När man är 87 gäller det att hålla igång både huvud och kropp, säger han med ett leende samtidigt som han beklagar att han inte har hunnit spela golf i år.
Uppslag till nya uppfinningar har han ingen brist på. Hade han bara en trygg finansiering skulle han utan problem kunna sysselsätta ett tiotal ingenjörer. Några skulle kunna jobba vidare med den lastspännare som han lagt ner mycket tid på under de senaste åren. Andra skulle få ta upp någon annan av alla idéer som lever i Lennarts huvud men som han hittills inte har hunnit ta sig an.
– Min styrka är att att jag har en livlig fantasi. Tack och lov har jag även en hyfsad analysförmåga vilket gör att jag har kunnat sålla bort mina mest galna tankar.
Kanske var det kombinationen fantasi, analysförmåga och inte minst en vilja att hitta nya lösningar som bidrog till att han i mitten av 1950-talet lyckades förfina den då ganska allmänt spridda tanken om att bälten i bilar skulle kunna rädda liv. Skillnaden mellan Lennart och alla de andra som hade samma idé var att han inte bara tog fram en produkt som såg bra ut. Han nöjde sig inte innan han hade skapat något som fungerade.
– Anledningen till att jag fortsatte att vidareutveckla bilbältet är att jag aldrig blir nöjd. Hur bra en produkt än är finns det alltid något som kan förbättras. Förmodligen är det därför Autoliv fortfarande finns kvar medan alla de andra 17 företag som producerade säkerhetsbälten i början av 1960-talet har försvunnit.
Hur bilbältet kom in i Lennart Lindblads liv säger en del om honom som person. Inledningsvis handlade det mest om att han var orolig att han skulle förlora sin hustru Birgit.
– Vi var nygifta när det inträffade en allvarlig trafikolycka i närheten av vårt hem. Jag kände då att jag måste göra något för att skydda henne. När jag i samma veva hittade en annons i tidningen Motor om ett säkerhetsbälte som kunde eftermonteras beställde jag det direkt. Men när det kom insåg jag att kvaliteten var så usel att det inte skulle rädda Birgit om vi krockade. Där och då började jag fundera på om jag kunde göra något som fungerade bättre.
Resten är svensk industrihistoria. Det som en gång började med att mamma och syster fick sitta på vinden och sy bälten medan brorsan fick i uppgift att ta fram ett fungerande spänne blev med tiden världens ledande bilsäkerhetsföretag. Idag har Autoliv, som Lennart grundade men sålde 1975, mer än 60 000 anställda.
För sitt arbete med att utveckla och förfina säkerhetsbältet fick Lennart Lindblad 2016 Polhemspriset. Det är Sveriges äldsta tekniska utmärkelse och delas ut av Sveriges Ingenjörer.
– Att jag fick priset var nog den största överraskningen i hela mitt liv. Men en positiv sådan.
Det handlar inte om att Lennart Lindblad inte inser värdet av sina uppfinningar. Mer om att han inte kan se sig själv som någon märkvärdig person.
– Jag är en helt vanlig Vårgårda-bo. Att jag har fått en teknisk gåva som hjälper mig att lösa tekniska utmaningar gör mig inte mer värd än en person som inte har samma förmåga men som ändå kämpar på med sitt.
Trots sin blygsamma sida uppmärksammas han nu mer och mer. I Vårgårda finns redan en allé som är uppkallad efter honom, och inom kort kommer både en skola och en väg att få bära namnet Lindblad. Även Autoliv håller kontakt, nu senaste var det koncernchefen som bad om ett möte.
– Sedan jag fick Polhemspriset har det varit en väldig uppståndelse. Många tidningar har velat intervjua mig och jag får hela tiden erbjudanden om att komma och hålla föreläsningar. Tyvärr har jag varit tvungen att tacka nej många gånger.
Även om Lennert Lindblad fortfarande arbetar med konkreta uppfinningar funderar han lika mycket på stora systemlösningar. Just nu grunnar han en hel del på framtidens bilar, och han är helt övertygad om att de kommer att vara både elektriska och utan ratt. Vi kommer inte heller att äga några fordon, istället kommer vi att beställa hem den bil vi behöver för ögonblicket.
– Ett av de stora problemen i våra städer är att bilar tar för mycket utrymme. Men det är bara ett exempel på allt jag funderar på men numera försöker jag bärga mig och bara jobba när jag har lust. Ibland tillåter jag mig att bara sitta ner och läsa en tidning.
Text & foto: Per Westergård
per.westergard@telia.com
tel:0708449792
