Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på LinkedIn Meny
Polhems Medalj

Aktuellt om Polhemspriset


Chalmerist prisas för giftfri cancerbehandling

Simon Jademyr från Göteborg får Wimanska priset på 50 000 kronor av Sveriges Ingenjörer för bästa examensarbete på högskoleingenjörsutbildningen.

Simon Jademyr har studerat hur nanokristallin cellulosa, ett ogiftigt och miljövänligt nanomaterial, kan användas i behandling mot cancer.

Cyaniner kallas en grupp ämnen som har visat sig motverka tillväxt av tumörceller. För att ett ämne ska kunna ha effekt behöver det komma till rätt ställe i de angripna cellerna. I sitt examensarbete har Jademyr gjort kemiska och spektroskopiska analyser för att undersöka hur cyaniner kan bäras fram till arvsanlagen (DNA) i cellerna med hjälp av nanokristallin cellulosa.

Examensarbetet ”Nanocrystalline cellulose as a drug carrier for cyanine dyes to DNA” utfördes på högskoleingenjörsprogrammet i kemiteknik på Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Simon Jademyr föddes 1989 i Göteborg, växte upp på Orust och har bott större delen av sitt vuxna liv i Biskopsgården på Hisingen. Efter examensarbetet fortsatte han med masterstudier i läkemedelskemi på Göteborgs universitet och gör just nu ett mastersarbete på Köpenhamns universitet.

Wimanska priset utdelas varje år av Sveriges Ingenjörer för bästa examensarbete vid högskoleingenjörsutbildningen. Årets pris utdelas vid Polhemsfesten i Stockholm den 19 oktober, då Sveriges Ingenjörer även delar ut Polhemspriset.

Högskoleingenjörsutbildningen omfattar 180 högskolepoäng vilket motsvarar tre år och är en yrkesexamen på grundnivå. Som högskoleingenjör arbetar man med olika former av tekniskt utvecklings- och konstruktionsarbete, ofta i nära samarbete med civilingenjörer och andra yrkesgrupper. omfattar 180 högskolepoäng vilket motsvarar tre år och är en yrkesexamen på grundnivå. Som högskoleingenjör arbetar man med olika former av tekniskt utvecklings- och konstruktionsarbete, ofta i nära samarbete med civilingenjörer och andra yrkesgrupper.

För mer information:
Simon Jademyr, årets pristagare, 076-714 60 76
Josefin Utas, sekreterare i Wimanska priskommittén, 070-945 80 53
Alexander Orlinge, pressekreterare, 070-962 47 33


Ung Luleingenjör prisas för förenklad metod att göra bioaska till gödsel

25-åriga Albin Nilsson från Luleå tekniska universitet får Lilla Polhemspriset på 50 000 kronor, som Sveriges Ingenjörer delar ut för bästa examensarbete på civilingenjörsutbildningen.

Albin Nilsson har haft inriktningen förnybara produkter och bränslen och undersökt metoder för att göra bioaska bättre lämpad som gödningsmedel.

I en ny reningsprocess, där rå biogas förädlas till biogas av fordonskvalitet med hjälp av aska, bildas även karbonatiserad aska. Denna biprodukt har visat sig vara lämplig som gödsel i skog och natur. Problemet är dock bland annat att det dammar och är svårt att sprida. Albin Nilsson har nu visat hur man kan binda bioaskan i kornform, granulera, och därmed undvika dessa problem.

Den viktigaste upptäckten var att den karbonatiserade askan var relativt enkel att granulera, med enkla metoder. Resultaten är ett stort steg framåt i utvecklingen av granuleringsprocessen.

Examensarbetet ”Wet granulation of Carbonised Bio-ash” gjordes vid institutionen för Samhällsbyggnad och naturresurser vid Luleå tekniska universitet, i samarbete med företaget SP Processum i Örnsköldsvik.

Albin Nilsson, född 1992 i Örnsköldsvik, bor nu i Sundsvall där han arbetar som utvecklingsingenjör på SCA:s pappersbruk i Ortviken.

Lilla Polhemspriset utdelas varje år av Sveriges Ingenjörer för bästa examensarbete vid civilingenjörsutbildningen. Årets pris utdelas vid Polhemsfesten i Stockholm den 19 oktober, då Sveriges Ingenjörer även delar ut det stora Polhemspriset 2017.

För mer information:
Albin Nilsson, årets Lilla Polhemspristagare, 070-339 59 46
Olle Dahlberg, sekreterare Lilla Polhemskommittén, 070-653 81 09
Alexander Orlinge, pressekreterare, 070-962 47 33

Foto: Sören Back


Lennart Lindblad – Polhemsvinnare med livlig fantasi

– Att jag förärades Polhemspriset var kanske mitt livs största överraskning, menar Lennart Lindblad, grundare av företaget Autoliv.
Förvåningen beror på att han inte kan se sig själv som någon märkvärdig person. En uppfattning som alla de miljontals människor som tack vare hans säkerhetsbälte har överlevt en bilolycka förmodligen inte delar.

Med ålderns rätt tillåter sig Lennart Lindblad nu att ta det lite lugnare. Till exempel går han inte längre upp mitt i natten när det dyker upp en idé i hans huvud. Istället nöjer han sig med en enkel anteckning. Ritpapper plockar han numera bara fram under dagtid, men inte innan morgongymnastiken är avklarad.

– När man är 87 gäller det att hålla igång både huvud och kropp, säger han med ett leende samtidigt som han beklagar att han inte har hunnit spela golf i år.

Uppslag till nya uppfinningar har han ingen brist på. Hade han bara en trygg finansiering skulle han utan problem kunna sysselsätta ett tiotal ingenjörer. Några skulle kunna jobba vidare med den lastspännare som han lagt ner mycket tid på under de senaste åren. Andra skulle få ta upp någon annan av alla idéer som lever i Lennarts huvud men som han hittills inte har hunnit ta sig an.

– Min styrka är att att jag har en livlig fantasi. Tack och lov har jag även en hyfsad analysförmåga vilket gör att jag har kunnat sålla bort mina mest galna tankar.

Kanske var det kombinationen fantasi, analysförmåga och inte minst en vilja att hitta nya lösningar som bidrog till att han i mitten av 1950-talet lyckades förfina den då ganska allmänt spridda tanken om att bälten i bilar skulle kunna rädda liv. Skillnaden mellan Lennart och alla de andra som hade samma idé var att han inte bara tog fram en produkt som såg bra ut. Han nöjde sig inte innan han hade skapat något som fungerade.

– Anledningen till att jag fortsatte att vidareutveckla bilbältet är att jag aldrig blir nöjd. Hur bra en produkt än är finns det alltid något som kan förbättras. Förmodligen är det därför Autoliv fortfarande finns kvar medan alla de andra 17 företag som producerade säkerhetsbälten i början av 1960-talet har försvunnit.

Hur bilbältet kom in i Lennart Lindblads liv säger en del om honom som person. Inledningsvis handlade det mest om att han var orolig att han skulle förlora sin hustru Birgit.
– Vi var nygifta när det inträffade en allvarlig trafikolycka i närheten av vårt hem. Jag kände då att jag måste göra något för att skydda henne. När jag i samma veva hittade en annons i tidningen Motor om ett säkerhetsbälte som kunde eftermonteras beställde jag det direkt. Men när det kom insåg jag att kvaliteten var så usel att det inte skulle rädda Birgit om vi krockade. Där och då började jag fundera på om jag kunde göra något som fungerade bättre.

Resten är svensk industrihistoria. Det som en gång började med att mamma och syster fick sitta på vinden och sy bälten medan brorsan fick i uppgift att ta fram ett fungerande spänne blev med tiden världens ledande bilsäkerhetsföretag. Idag har Autoliv, som Lennart grundade men sålde 1975, mer än 60 000 anställda.

För sitt arbete med att utveckla och förfina säkerhetsbältet fick Lennart Lindblad 2016 Polhemspriset. Det är Sveriges äldsta tekniska utmärkelse och delas ut av Sveriges Ingenjörer.

– Att jag fick priset var nog den största överraskningen i hela mitt liv. Men en positiv sådan.

Det handlar inte om att Lennart Lindblad inte inser värdet av sina uppfinningar. Mer om att han inte kan se sig själv som någon märkvärdig person.
– Jag är en helt vanlig Vårgårda-bo. Att jag har fått en teknisk gåva som hjälper mig att lösa tekniska utmaningar gör mig inte mer värd än en person som inte har samma förmåga men som ändå kämpar på med sitt.

Trots sin blygsamma sida uppmärksammas han nu mer och mer. I Vårgårda finns redan en allé som är uppkallad efter honom, och inom kort kommer både en skola och en väg att få bära namnet Lindblad. Även Autoliv håller kontakt, nu senaste var det koncernchefen som bad om ett möte.

– Sedan jag fick Polhemspriset har det varit en väldig uppståndelse. Många tidningar har velat intervjua mig och jag får hela tiden erbjudanden om att komma och hålla föreläsningar. Tyvärr har jag varit tvungen att tacka nej många gånger.

Även om Lennert Lindblad fortfarande arbetar med konkreta uppfinningar funderar han lika mycket på stora systemlösningar. Just nu grunnar han en hel del på framtidens bilar, och han är helt övertygad om att de kommer att vara både elektriska och utan ratt. Vi kommer inte heller att äga några fordon, istället kommer vi att beställa hem den bil vi behöver för ögonblicket.
– Ett av de stora problemen i våra städer är att bilar tar för mycket utrymme. Men det är bara ett exempel på allt jag funderar på men numera försöker jag bärga mig och bara jobba när jag har lust. Ibland tillåter jag mig att bara sitta ner och läsa en tidning.

Text & foto: Per Westergård
per.westergard@telia.com
tel:0708449792


Nominerade till Lilla Polhemspriset 2017

Lilla Polhemspriset delas ut årligen för bästa examensarbete på civilingenjörsutbildningen eller motsvarande i Sverige.

Priset består av 50 000 kr och delas ut på Polhemsfesten den 19 oktober. Nomineringarna görs av Sveriges lärosäten som har möjlighet att nominera två arbeten vardera. Bedömning av inkomna arbeten utförs av Lilla Polhemspriskommittén som består av erfarna ingenjörer. Vem/vilka som blir mottagare av Lilla Polhemspriset offentliggörs på höstkanten.

De nominerade till Lilla Polhemspriset 2017 är:

  • Kungliga tekniska högskolan: Elisa Khouri Chalouhi för ”Structural Health Monitoring of Bridges using Machine Learning
  • Linköpings universitet: Susanna Gladh för ”Visual Tracking Using Deep Motion Features
  • Luleå tekniska universitet: Agnes Livingstone för ”Reducing Lead time in High-Mix Low-Volume Conformal Coating
  • Luleå tekniska universitet: Albin Nilsson för ”Wet Granulation of Carbonised Bio-ash
  • Lunds universitet: Kristjan Pullerits för ”Exploration of flow cytometry for rapid detection of changes in the microbial communities of drinking water after washing of slow sand filters
  • Lunds universitet: Tara Larsson och Ida Fransson för ”Fabrication and evaluation of nickel containing nanofibres for solid oxide fuel cell anodes using electrospinning technique
  • Umeå universitet: Tamara Muhieddine och Julia Suneson för ”Optimering av packkonfiguration inom varuflöde
  • Umeå Universitet: Emil Hägglund för ”Real-time analysis methods for species identification and genome assembly with MinION-sequencing
  • Uppsala universitet. Sebastian Svanström för ”Load following with a passive reactor core using the SPARC design
  • Uppsala universitet: Erasmus Cedernaes för ”Runway detection in LWIR video

Nominerade till Wimanska priset 2017

Wimanska priset delas ut årligen för bästa examensarbete på högskoleingenjörsutbildningen eller motsvarande i Sverige.

Priset består av 50 000 kr och delas ut på Polhemsfesten den 19 oktober. Nomineringarna görs av Sveriges lärosäten som har möjlighet att nominera ett arbete vardera. Bedömning av inkomna arbeten utförs av Wimanska priskommittén som består av erfarna ingenjörer.

Årets mottagare av Wimanska priset offentliggörs på höstkanten. De nominerade är:

  • Chalmers tekniska högskola: Simon Jademyr för ”Nanocrystalline Cellulose as a Drug Carrier of Cyanine Dyes to DNA
  • Linköpings tekniska högskola: Tim Hultman för ”Signal-Aware Route Planning
  • Lunds universitet: Victor Herdmo för ”Skivverkan i håldäcksbjälklag
  • Kungliga tekniska högskolan: Joel Söderström för ”Feldetektering för ett smart elnät i Stockholms skärgård”
  • Malmö högskola: Christoffer Andersson och Malin Nilsson för ”Potentiella problem vid överlämnandet mellan projektering och produktionen vid användning av BIM”
  • Mittuniversitetet: Roger Andersson och Jonas Karlsson förUtveckling av modulbaserat läktarsystem i limträ”
  • Umeå universitet: Mi von Ahn för ”Livscykelanalys med fokus på energianvändning under tillverkningsfasen – en jämförelse mellan stommaterial
  • Uppsala universitet: Daniel Jönsson och Oscar Fällman för ”Testsystem av kontrollsystem för klystronmodulatorer”
  • Örebro universitet: Henrik Andersson för ”Yt- och strukturpåverkan vid finfräsning av härdat verktygsstål”

Bilden: Yohanna Karnik Macaya, mottagare av Wimanska priset 2015.


Möt Polhemspristagarna 2015 och 2016

Missa inte chansen att träffa tidigare vinnare av Polhemspriset på Vetenskapsfestivalen i Göteborg den 10 maj! Läs mer på Sveriges Ingenjörers webbplats.


Se filmen från prisutdelningen på Berns


Polhemsfesten i bilder


Kärleksfull bilbältesveteran får Polhemspriset

Kärleken till hustrun fick honom att redan på 1950-talet utveckla bilbälten, grunda Autoliv och rädda miljontals liv. Lennart Lindblad, 86 år och fortfarande aktiv, fick på tisdagen det prestigefulla Polhemspriset av Sveriges Ingenjörer för sin livslånga gärning att öka säkerheten i fordon.

Bilismen växte under många decennier fram utan särskilt säkerhetstänkande. Säkerhetsbälten fanns inte på kartan, och när de väl kom hade de stora brister. Lennart Lindblad insåg att detta var ett område med stor potential för förbättringar för att minska mänskligt lidande.

Resan från den första tillverkningen i villan i Vårgårda till dagens globala företag saknar motstycke i modern svensk industrihistoria, framhåller juryn i sin prismotivering.

Lennart Lindblad har utvecklat och förfinat bilbälten, och då inte minst trepunktsbältet, som sedan blivit standardutrustning. Det började som kärlekshandling till hans nyblivna hustru Birgit.

– Vi skulle ut på en bilresa när det inträffade en allvarlig trafikolycka i närheten och jag kände att jag måste hitta något som gjorde att hon satt mer säkert i bilen. När jag såg en annons om ett säkerhetsbälte som kunde eftermonteras beställde jag det direkt. När det kom insåg jag att kvaliteten var så usel och att det inte skulle hjälpa det minsta om vi krockade. Då började jag fundera på om jag kunde göra ett eget.

Ett annat exempel på hans uppfinningsrikedom är en mekanism för att motverka whiplashskador och som monterats i ryggstöd i mängder av bilar.

Sammantaget har Lennart Lindblad ett par hundra patent, främst inom fordonssäkerhet men också andra områden. Tillsammans med brodern Stig grundade han 1953 Autoservice AB som sedermera blev Autoliv. Idag är koncernen ett globalt ledande säkerhetsföretag vars produkter räddar tusentals liv varje år.

Nu har Lennart Lindblad tilldelats Polhemspriset, Sveriges äldsta och finaste teknikpris, för sin livslånga gärning att öka säkerheten i fordon. Priset, en guldmedalj och 250 000 kronor, delades ut av Sveriges Ingenjörer vid den stora Polhemsfesten i Stockholm på tisdagskvällen.
Lennart Lindblad är 86 år, bor i Vårgårda och fortfarande igång med att utveckla säkerhetsteknik, just nu ett system för automatiskt spänning av lastbilars spännband.

För mer information:
Lennart Lindblad, årets Polhemspristagare, 0322-62 08 46
Johan Sittenfeld, sekreterare Polhemspriskommittén, 070-653 82 05
Lasse Årling, pressekreterare, 070-329 80 08
Sveriges Ingenjörer är fackförbund och intresseorganisation för landets högskoleutbildade ingenjörer.
Det är med sina 144 000 medlemmar det största förbundet inom akademikerfederationen Saco.
Se även www.sverigesingenjorer.se

Read press release in English


Bilbälten, datanyckel och röntgen säkra kandidater till Polhemspriset

15 november utdelas årets Polhemspris, Sveriges äldsta och finaste teknikpris, för en banbrytande innovation i människans tjänst. Redan nu står det klart att vinnarvalet står mellan en utvecklare av säkerhetsbältet och skaparna av inloggningsstickan YubiKey respektive röntgenkällan MetalJet.

De nominerade till Polhemspriset 2016, som delas ut av Sveriges Ingenjörer, är:

Lennart Lindblad för sina säkerhetsanordningar i fordon som genom åren räddat ett oräkneligt antal liv. Bland annat utvecklade och förbättrade han säkerhetsbältena, som blev standardutrustning i bilar. Redan 1953 startade han Autoservice AB som senare bytte namn till Autoliv och i dag är en internationell koncern med 68 000 anställda.

Juryns motivering till nomineringen:
”Där behovet möter ingenjörens kreativitet och ihärdighet har innovationer skapats som förbättrat säkerheten för miljontals fordonsförare världen över. Autoliv kom att bli ett av Sveriges mest framgångsrika företag.”

Lennart Lindblad är nu 86 år och fortfarande igång med att utveckla säkerhetsteknik, just nu ett system för automatiskt spänning av lastbilars spännband. Han bor i Vårgårda och nås på 0322-62 08 46.

Stina och Jakob Ehrensvärd för YubiKey, en USB-sticka som medger enkel och säker inloggning och skyddar mot dataintrång. De har utvecklat ett system där en och samma nyckel kan användas för ett obegränsat antal tjänster i alla marknadens webbläsare. Kunderna är flera av nätets största företag, till exempel Google, och miljontals personer i 150 länder.

Juryns motivering till nomineringen:
”Säkerhetsnyckeln YubiKey gör internet och datoranvändningen tryggare. I samarbete med de största globala internetföretagen utvecklas en ny öppen standard för identifiering i framtidens uppkopplade samhälle.”

Det äkta paret Stina och Jakob Ehrensvärd är båda 49 år och bor nu Kalifornien. Stina är vd för Yubico och Jakob ansvarig för dess teknikutveckling. De nås på Stinas telefon +1 650 799 2019.

Hans Hertz och Oscar Hemberg för röntgenkällan MetalJet som gör röntgenbilder skarpare, mer detaljrika och med bättre kontrast. Deras innovation används på analys- och forskningslabb runtom i världen. Tekniken används även inom industrin, för att upptäcka allt från sprickor i material till defekter i mikroelektronik. Ett tänkbart framtida område är inom medicinsk röntgen.

Juryns motivering till nomineringen:
”En snabb stråle av flytande metall utgör ett stort tekniksprång för röntgentekniken. Innovationen MetalJet öppnar upp nya möjligheter för noggrann avbildning som kommer samhället till gagn inom forskning, medicin och industri.”

Hans Hertz är 61 år, professor i biomedicinsk fysik på KTH i Stockholm och styrelseordförande för Excillum som han startade 2007 med Oscar Hemberg. Hertz nås på 070-676 63 37.
Oscar Hemberg är 41 år och var tidigare doktorand under Hans Hertz ledning. Han bor nu i Hongkong där han är vd för familjeföretaget LGSE. Hemberg nås på +852 6155 6436.

Snabbfakta Polhemspriset
Instiftat 1876 till minne av Sveriges store uppfinnare Christopher Polhem (1661-1751). Utöver äran består priset av Polhemsmedaljen i guld plus 250 000 kronor.
Utdelas 15 november av Sveriges Ingenjörer för teknisk innovation på hög nivå eller genialisk lösning av ett tekniskt problem. Ska vara uthålligt miljövänlig.
Bland tidigare pristagare märks Baltzar von Platen och Carl Munthers för kylskåpet (1925), Ove Fernö för rökavvänjningsmedlet Nicorette (1987), Håkan Lans för GPS (1995), Laila Ohlgren för ”gröna knappen” på mobiltelefoner (2009), Petra Wadström för vattenrenaren Solvatten (2013), och John Elvesjö och Mårten Skogö för Tobii Eyetracker som låter ögonen styra datorn (2015).

För mer information:
Johan Sittenfeld, sekreterare Polhemspriskommittén, 070-653 82 05
Lasse Årling, pressekreterare, 070-329 80 08