Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på LinkedIn Meny
Polhems Medalj

Aktuellt om Polhemspriset


Ingenjörskonsten hyllades i samband med Polhemsfesten 2019

Den 6 november gick årets Polhemsfest av stapeln på Clarion Hotel i Stockholm. Innovatörerna bakom MIPS var på plats för att ta emot sina medaljer. Under kvällen delades även Lilla Polhemspriset och Wimanska priset ut.

Peter Halldin, Hans von Holst och Svein Kleiven tog igår kväll emot årets Polhemspris för sin innovation MIPS, hjälmtekniken som imiterar hjärnans eget skyddssystem.

Förra årets Polhemsvinnare Lars Stigsson och Valeri Naydenov överräckte priset till årets pristagare.

Under kvällen delades även Lilla Polhemspriset ut till Karl Fredrik Erliksson och Richard Bai för bästa examensarbete på civilingenjörsutbildningen och Wimanska priset till Erik Karlsson för examensarbete på högskoleingenjörsutbildningen.

Läs pressmeddelandena för respektive pris via TT:

Polhemspriset 2019

Lilla Polhemspriset 2019

Wimanska priset 2019


Säkerhetshöjande algoritm för självkörande fordon ger Lilla Polhemspriset

Karl Fredrik Erliksson och Richard Bai prisas av Sveriges Ingenjörer med 50 000 kronor för bästa examensarbete på civilingenjörsutbildningen.

Examensarbetet Motion Planning using Positively Invariant Sets on a Small-Scale Autonomous Vehicle utfördes vid Institutionen för reglerteknik, på LTH vid Lunds universitet. Pristagarna har i arbetet studerat och vidareutvecklat en säkerhetshöjande algoritm som styr rutter för autonoma fordon.

Läs pressmeddelandet via TT


Automatiserad odling i luften ger Wimanska priset 2019

Erik Karlsson från Växjö får Wimanska priset på 50 000 kronor av Sveriges Ingenjörer för bästa examensarbete på högskoleingenjörsutbildningen.

Erik Karlsson har undersökt möjligheterna att effektivisera resursanvändning och automatisera processen vid odling av grönsaker. Examensarbetet Automatisk aeroponisk odling utfördes på högskoleingenjörsprogrammet i elektroteknik vid Högskolan i Halmstad.

Läs pressmeddelandet via TT


Polhemspriset 2019 till innovatörer bakom unik hjälmteknik

Sveriges Ingenjörers Polhemspris 2019 delas av Peter Halldin, Hans von Holst och Svein Kleiven, samtliga verksamma vid avdelningen för Neuronik vid KTH.

MIPS (Multi-directional Impact Protection System) är hjälmlösningen som imiterar hjärnans eget skyddssystem och reducerar risken för hjärnskador. Nu belönas forskartrion bakom den unika hjälmteknologin med Sveriges äldsta och finaste tekniska utmärkelse och prissumman på 250 000 kronor.

– MIPS är ett fantastiskt prov på teknisk innovation som gör skillnad i vardagen genom förbättrad säkerhet för motionärer och yrkesfolk, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer.

Läs pressmeddelandet via TT


Nominera till Polhemspriset 2019

Vem tycker du ska få Polhemspriset?
Ingenjörer leder utvecklingen av miljökoncept, internet, mobiltelefoni och rymdfärder. Det är till ingenjörerna vi sätter hoppet om framtidslösningar för hållbarhet i klimatutveckling och samhälle. Detta är något som vi tycker ska uppmärksammas.

Alla har möjlighet att lämna förslag till Polhemspriset och du kan nominera en eller flera personer. Innovationen ska finnas tillgänglig på den öppna marknaden, vara konkurrenskraftig och uthålligt miljövänlig.

Vill du nominera någon är du välkommen att mejla ditt förslag till polhemspriset@sverigesingenjorer.se


Polhemsfesten 2018

Lars Stigsson och Valeri Naydenov tilldelas årets Polhemspris för sin unika innovation för framställning av talldiesel som drastiskt kan minska fossila koldioxidutsläpp. Förra årets pristagare Daniel Stenberg överlämnade Polhemsmedaljen till Lars Stigsson och Valeri Naydenov den 14 november på At Six.

Under kvällen delades även Lilla Polhemspriset ut till Fredrik Präntare för bästa examensarbete på civilingenjörsutbildning och Wimanska priset till Lisa Johansson för bästa examensarbete på högskoleingenjörsutbildningen.


Polhemspriset till talldieselns skapare

Polhemspriset 2018 går till Lars Stigsson och Valeri Naydenov. De får priset för att de gemensamt har utvecklat en teknik som gör det möjligt att tillverka stora mängder grön diesel. Råvaran är en restprodukt från massaindustrin som hittills haft ett lågt ekonomiskt värde.

Bra för miljön, för klimatet. Och för svensk ekonomi.

Genom åren har det funnits ett antal förslag om hur vi ska kunna ersätta fossila drivmedel med grönare och klimatvänligare varianter. De flesta har misslyckats, ibland för att tekniken inte har fungerat men oftare för att tiden inte har varit mogen.

Det finns ett lysande undantag. Tack vare ett målmedvetet arbete är det nu möjligt att producera diesel från den mörkbruna, trögflytande och svavelhaltiga råtalloljan. En restprodukt från pappersmasseindustrin som få tidigare har haft intresse av. Åtminstone inte som råvara för drivmedel.

Lika imponerande är tiden, på ett drygt decennium har idéen tagit sig hela vägen till en marknadsframgång. Männen som lyckades med det är Lars Stigsson och Valeri Naydenov, en insats som de nu belönas med Polhemspriset för.

Lars Stigsson, som är kemi-ingenjör utbildad vid Lunds tekniska högskola, har under 40 år nästan alltid på ett eller annat sätt arbetat med energiteknik, ofta inom skogsindustrin.

Bland annat har han utvecklat en förgasningsteknik som kan användas för att omvandla massaindustrins svartlut till syntesgas. En gas som i sin tur kan bli till en lång rad olika produkter, bland annat drivmedel.

– Tyvärr var vi lite för tidigt ute, framförallt saknades en fungerande lagstiftning. Utan ett långsiktigt politiskt ramverk går det inte att få finansiärer till den här typen av projekt.

I början av 2000-talet hittade Lars Stigsson kemisten Valeri Naydenov på Luleå tekniska universitet. Han är från Bulgarien men hade kommit till Sverige för att doktorera. Sedan dess har de båda haft ett nära samarbete, först med förgasningstekniken och senast med det talloljeprojekt som de nu får Polhemspriset för.

– Valeri är en seriös kemist med stor förmåga att ta sig an alla de utmaningar vi har haft genom åren. Hans analytiska tänkande har varit ovärderlig för vår framgång, säger Lars Stigsson.

Arbetet med talloljan började omkring 2005. Först utvann de växtsteroler, en produkt som många åtrår eftersom det bland annat kan användas för att sänka kolesterolhalten i blod.

– Parallellt fick jag en tanke om att man skulle kunna använda fettsyran i talloljan för att göra biodiesel. Att vi lyckades beror på att vi har utnyttjat våra olika styrkor för att ta projektet i mål, säger Valeri Naydenov.

Lars tände på idéen och 2007 hade de tagit fram ett tekniskt koncept som de både trodde på. Efter en del turer, inte minst med banker, kunde SunPine, det företag som Lars grundat för projektet, redan 2008 börja bygga en fabrik i Piteå hamn tillsammans med industriparterna Preem, Sveaskog och Södra Skogsägarna.

– Allt har gått rekordsnabbt. Kanske gick det till och med lite för fort, när fabriken stod klar 2010 hade vi en hel del barnsjukdomar att brottas med. Men vi löste dem och idag har vi en effektiv produktion med god ekonomi, säger Lars Stigsson.

I dag produceras cirka 100 miljoner liter talldiesel per år vid fabriken i Piteå. Den skeppas senare till Preems raffinaderi i Göteborg där den upparbetats till en Svanenmärkt förnybar fordonsdiesel. Dagens produktion av talldiesel betyder att utsläppen av fossil koldioxid varje år minskar med 250 000 ton. Det motsvarar ungefär 157 000 dieselbilars koldioxidutsläpp per år.

En kapacitet som kommer att ökas med 50 procent när en ny produktionslinje öppnas 2020.

Ur talloljan utvinner SunPine även harts, bioolja och terpentin. Det betyder att SunPines anläggning idag är ett fungerande bioraffinaderi med flera produkter. Likheten mellan ett bioraffinaderi och ett oljeraffinaderi är stora. I båda stoppar man in med en komplex råvara i ena änden och får ut en rad olika förädlade produkter i den andra. Den stora skillnaden är att produkterna från bioraffinaderiet både är miljövänliga och klimatsmarta.

En förklaring att Lars Stigssons har lyckats, menar många, är att hans arbetssätt är unikt. Han är både en idéspruta och innovatör samtidigt som han har förmåga att hitta samarbetspartners som är villiga att ställa upp som finansiärer. Lika viktigt är att Lars och Valeri har kompletterat varandra på ett fruktbart sätt.

– Vi har haft en del svårigheter på vägen, inte minst var det inledningsvis besvärligt att få till en fungerande lösning för att få bort svavlet från talloljedieseln. I samarbete med Preems processtekniker fann vi en mycket bra lösning och idag produceras marknadens bästa fordonsdiesel som möter alla hållbarhetskrav och som kan användas i alla dieselmotorer.

Idag är Valeri utvecklingschef på SunPine AB medan Lars sitter i dess styrelse. Båda arbetar aktivt med att vidareutveckla verksamheten samtidigt som Lars, som den entreprenörssjäl han är, har en rad andra utvecklingsprojekt på gång kring biodrivmedelsproduktion från skogsråvara.

– Tiden är nog mogen för förgasning nu men jag är även igång med några helt nya satsningar utanför bioenergiområdet, säger Lars.

Om dem vill han inte prata så mycket men så mycket är känt att ett projekt handlar om att utveckla cellulosabaserade tyger tillsammans med IKEA och H&M. Något som kan bli hur stort som helst viskas det om i branschen.

En sak till förenar Lars och Valeri, de är båda överväldigade över att ha fått årets Polhemspris.

– Jag fick nypa mig i armen när jag fick beskedet. Tänk att få vara med i den fina samling av personer som har förärats priset, säger Lars Stigsson.

– För mig känns det helt overkligt, men naturligtvis mycket inspirerande för mitt fortsatta arbete, säger Valeri Naydenov.

Text: Per Westergård
per.westergard@telia.com
tel: 0708449792


Gävle-ingenjör får pris för hållbar snöröjning

28-åriga Lisa Johansson får Wimanska priset på 50 000 kronor av Sveriges Ingenjörer för bästa examensarbete på högskoleingenjörsutbildningen. Hon har analyserat miljöpåverkan vid deponering av upplogad snö och kartlagt lämpliga platser i Gävle för nya snöhögar.

Vid snöröjning av vägar och gator är det ofta nödvändigt att forsla bort snön till grönområden. Lisa Johansson har undersökt och analyserat hur olika miljöförutsättningar påverkar ett områdes lämplighet för deponi av upplogad snö, med inriktning på att minimera läckage av miljöskadliga ämnen.

Hon har utvärderat fem av Gävle kommun utpekade platser som skulle kunna ersätta den nuvarande snödeponin i Gävle hamn. Metodiken som Lisa Johansson utvecklat är användbar även för andra kommuner.

I sin motivering lyfter Priskommittén bland annat fram arbetets bidrag till att utveckla lösningar för att snödeponering ska kunna skapa nya resurser, som extra vattentillskott och kylning.

Examensarbetet ”Miljöförutsättningar vid anläggande av snödeponi” utfördes vid högskoleingenjörs-programmet för miljöteknik på Högskolan i Gävle i samarbete med konsultföretaget Tyréns AB och Gävle kommun. Handledare var Nils Ryrholm.

Lisa Johansson föddes 1990 och växte upp i Östersund. Efter studenten studerade hon på college i USA och simmade på elitnivå, bland annat för Stockholmsklubben Neptun. 2013 började hon sina studier på Högskolan i Gävle, först på lantmäteri-programmet innan hon bytte till miljöteknik. Nu arbetar hon som miljökonsult på Tyréns i Gävle.

Om Wimanska priset

Priset utdelas varje år av Sveriges Ingenjörer för bästa examensarbete vid högskoleingenjörsutbildningen. Prissumman är 50 000 kronor. Årets pris utdelas vid Polhemsfesten i Stockholm den 14 november, då Sveriges Ingenjörer även delar ut Polhemspriset – Sveriges äldsta teknikutmärkelse.

Högskoleingenjörsutbildningen omfattar 180 högskolepoäng vilket motsvarar tre år och är en yrkesexamen på grundnivå. Som högskoleingenjör arbetar man med olika former av tekniskt utvecklings- och konstruktionsarbete, ofta i nära samarbete med civilingenjörer och andra yrkesgrupper.

Klicka för att ta del av den prisvinnande uppsatsen

Foto: Simon Röjsel


Linköpingsingenjör prisas för utveckling av samarbete i strategispel och AI

28-årige Fredrik Präntare får Lilla Polhemspriset på 50 000 kronor, som Sveriges Ingenjörer delar ut för bästa examensarbete på civilingenjörsutbildningen. Han har utvecklat och förbättrat samarbetsförmågan i strategispel vilket kan få stor betydelse för den vidare utvecklingen av artificiell intelligens, AI.

Ett välkänt problem i strategispel är att i realtid få agenter att samarbeta och därmed uppträda mer intelligent. Det har många viktiga motsvarigheter i verkligheten, exempelvis för skapandet av arbetsgrupper som skall lösa specifika problem eller för att ta fram optimala tvärfunktionella team med tilldelade uppgifter. Och inte minst inom artificiell intelligens, AI.

Fredrik Präntare har utvecklat en ny och effektiv AI-algoritm som löser samarbetsproblemet där autonoma agenter själva måste formera sig i grupper och tillsammans fördela och lösa uppgifter på bästa sätt. Utanför spelvärlden kan den användas till exempel i sjukvården.

Examensarbetet ”Simultaneous coalition formation and task assignment in a real-time strategy game” gjorde han vid institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet, i samarbete med Paradox Development Studio i Stockholm.

Fredrik Präntare är född 1990 i Bollnäs och uppvuxen i Söderhamn. Nu bor han i Linköping där han är doktorand och forskar om artificiell intelligens. Samtidigt är han spelutvecklare på Dimfrost Studio, där han även är delägare. Han coachar också studentlag i tävlingsprogrammering.

Lilla Polhemspriset på 50 000 kronor utdelas vid Polhemsfesten i Stockholm 14 november, då Sveriges Ingenjörer även delar ut det stora Polhemspriset 2018.

Kontaktpersoner:
Fredrik Präntare, Lilla Polhemspristagare, fredrik.prantare@liu.se
Alexander Orlinge, pressekreterare Sveriges Ingenjörer, 08-33 74 29 alexander.orlinge@sverigesingenjorer.se

Mer information:
Klicka här för att ta del av Fredriks prisvinnande uppsats


Nominera till Polhemspriset 2018

Vem tycker du ska få Polhemspriset?
Ingenjörer leder utvecklingen av miljökoncept, internet, mobiltelefoni och rymdfärder. Det är till ingenjörerna vi sätter hoppet om framtidslösningar för hållbarhet i klimatutveckling och samhälle. Detta är något som vi tycker ska uppmärksammas.

Alla har möjlighet att lämna förslag till Polhemspriset och du kan nominera en eller flera personer. Innovationen ska finnas tillgänglig på den öppna marknaden, vara konkurrenskraftig och uthålligt miljövänlig. Förslag inkomna senast under augusti kommer att bedömas av Nomineringskommittén inför utdelningen av Polhemspriset 2018.